ANALYS | Wall Street

De ekonomiskt ansvariga i New York är vana vid att åka berg- och dalbana. I goda tider – när bonusarna regnar över Wall Street – rinner skattepengarna in i en strid ström. Men när kriserna slår till och Wall Street går från ”boom” till ”bust” – som finansgatan gör med oregelbundna mellanrum, som 1987 och 2001 – blir det automatiskt kärva tider för alla New Yorkbor. För finans­sektorn är den starkaste stötte­pelaren i stadens ekonomi.

I och för sig svarar den bara för omkring 5 procent av den totala privata sysselsättningen. Men den ekonomiska betydelsen är avsevärt större. Finansfolket är hög­avlönat. Snittinkomsten i Wall Streets investmentbanker och mäklarfirmor ligger en bit över 200 000 dollar om året – runt 1,2 miljoner kronor. Före bonusar, som ibland kan svara för 75 procent av den totala inkomsten.

Det innebär att finanssektorns anställda svarar för en fjärdedel av skatteintäkterna i New York. Dessutom finns det en kraftig multiplikatoreffekt av ett nytt/förlorat jobb i finansbranschen. Man räknar med att varje anställd ger arbete åt ytterligare två-tre personer i allt från advokatbyråer till revisionsfirmor och restauranger.

Och arbetsmarknadsutsikterna ser dystra ut just nu. Totalt räknar man med att 34 000 jobb har försvunnit vid finansföretagen sedan krisen blossade upp i augusti i fjol.

Huvuddelen av de arbetsplatserna finns alltså utanför staden New York. Men politiskt oberoende, kommunala analysorganisationen Independent Budget ­Office (IBO) spår i en prognos att New York kommer att förlora 12600 kvalificerade finansjobb i år och 7600 nästa år.

Och då har man inte räknat in följderna av investmentbanken Bear Stearns haveri. Företaget har 14 000 anställda, varav 8 000 i New York. Och köparen JP Morgan Chase har antytt att man kan komma att banta den personalstyrkan till hälften.

IBO har också räknat på finanssektorns samlade vinster. Och den omsvängningen är drastisk: Från ett plus på hela 20,9 miljarder dollar under ”guldåret” 2007 till bara 3,2 miljarder i fjol och 6,6 respektive 12,2 miljarder under 2008 och 2009.

Och då förutsätter man att recessionen i landet bara blir kort och mild.

Det bidrar till att New York får sjunkande skatteintäkter såväl i år som nästa år. Och det har bara inträffat en gång tidigare under 2000-talet, år 2002.

–Sysselsättningsutsikterna för Wall Street ter sig lika dystra som för alla andra branscher i landet på ett års sikt. Folk som lyckas hänga kvar vid sina arbeten kommer att drabbas av minskade ­inkomster. Wall Streets ”jobb­maskin” kommer inte att få upp farten igen förrän nästa decennium, säger Mark Zandi som är grundare av och chefsekonom vid analys­firman Moody’s Economy com till tidningen Wall Street Journal.