Ett bevis på att vindkraften har blivit en kändismagnet sågs i tisdags guppande strax söder om Öresundsbron. Då invigdes Sveriges största vindkraftpark – Lillgrund med 48 snurror – och kungen, näringsministern och diverse Vattenfalldirektörer fanns med i båten. Från att ha betraktats som en hobbysysselsättning för bönder och miljöpartister har vindkraften blivit en framtidsbransch som många vill förknippas med.

Det främsta skälet för vurmen är de kommande årens pengarullning. Enligt en sammanställning som tidningen Affärsvärlden gjorde i höstas planeras vindkraftsatsningar för runt 200 miljarder kronor i Sverige.

Listan på jätteprojekt är lång. Vattenfall planerar att satsa ytterligare 40 miljarder, bland annat ska 550 vindkraftverk byggas på land i södra Sverige. Skogsbolaget SCA och norska Statkraft satsar 16 miljarder på att bygga sju vindkraftparker i Västernorrland och Jämtland.

En ännu större investering planeras i Markbygden, väster om Piteå. Här vill Svevind, som drivs av tyska entreprenörer, bygga upp till 1 000 vindkraftverk.

Vilka är då med i vindkraftsrallyt? En näringslivsveteran med nytänt vind-intresse är Pehr G Gyllenhammar.

Han är delägare och ordförande för Laholmsföretaget Arise Windpower. Bolaget tog i veckan in 300 färska miljoner i en nyemission för att kunna bygga 300 vindkraftverk fram till 2014. Även den så kallade Ericssongreven Archibald Hamilton finansierar bolaget som ännu inte tjänar några pengar.

Andra välbekanta företagare som tror på vinden är Stenakoncernens starke man Dan Sten Olsson som ska bygga 200 snurror. It-entreprenörerna Björn Algkvist och Johan Ihrfelt driver också stora vindkraftsatsningar med sina bolag Universal Wind Offshore respektive O2.

– El kan inte lagras och har därför mindre risk än produkter som kan bli liggande. Dessutom tror jag att investerarna har fått upp ögonen för den politiska drivkraften som skyndar på utvecklingen, säger Peter Nygren, vd på Arise Windpower som förklaring till kändisrusningen.

Sporren han syftar på är att riks-dagen sagt att vindkraften ska byggas ut med 10 terawattimmar fram till 2015. Det motsvarar elen från två kärnkraftverk. I dag producerar den svenska vindkraften bara 1,4 TWh vilket är mindre än 1 procent av landets elanvändning. Energimyndigheten tycker dock att målet är för lågt om Sverige ska klara EU:s krav på förnybar energi. Man föreslår därför en höjning till 30 TWh fram till 2020.

En sådan kraftig ökning av kapaciteten skulle definitivt synas på Skånes åkrar, Norrlands skogssluttningar och utanför Ölands kust. Upp till 6 000 snurror skulle behöva byggas, en femdubbling från dagens knappt 900. Skeptikerna pratar om en vindkraftbubbla på väg att blåsas upp.

Förespråkarna menar att svensk vindkraft har en rad fördelar som bådar för en hållbar expansion.

Vindkraftens största plus finns i den svenska geografin. Sverige är ett glesbefolkat land, med stora tomma ytor och lång kust. Svenska myndigheter har bra koll på vindförhållandena runt om i landet vilket underlättar nya projekt.

Att EU genom systemet med elcertifikat premierar den förnybara energin är en annan fördel. Dessutom är svensk vattenkraft lättjusterad vilket leder till stabilare priser för vindkraftselen.

Men jämfört med till exempel kärnkraften finns en uppenbar, fysisk nackdel. Det blåser ofta i Sverige men inte jämt. Av årets 8 760 timmar är ett landbaserat vindkraftverk igång 2 000–2 500 timmar och ett havsbaserat runt 3 200 timmar. Det kan jäm-föras med en kärnkraftsreaktor som kan producera dygnet runt med vissa avbrott för bränslebyte och underhåll.

En annan nackdel är regelkrånglet. För att få bygga en vindkraftpark krävs tillstånd från en rad myndigheter. Kommunen, länsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Försvarsmakten, Energimarknadsinspektionen och i vissa fall en miljödomstol ska alla ha ett ord med i laget. Vid bygge till havs ska dessutom en miljöstudie ha genomförts tre år innan bygget kan påbörjas.

I vindkraftboomens spår uppstår också flaskhalsar. Leverenstiderna hos turbintillverkarna som danska Vestas och tyska Siemens blir allt längre och beställarna slåss om att teckna mångåriga avtal för att säkra snurrtillgången.

I veckan varnade Svenska kraftnät för kapacitetsbrist i det svenska nätet om vindkraftsmålet höjs. Man är också orolig för att många av de nya vindsnurrorna byggs i Norrland där det är mycket dyrare att bygga ut kraftnätet.

Till sist måste vindkraftsentreprenörerna ofta tampas med en trilskande lokalbefolkning. Svenskarna är överlag positiva till utbyggd vindkraft men entusiasmen minskar dramatiskt ju närmare snurrorna kommer det egna huset. Protestlistor skrivs under och tillstånden överklagas i varje instans.

– Men vi ser att även attityden för byggen nära sommarstugorna har börjat ändras. Folk börjar inse att vi har en brist på el och att vindkraft faktiskt är ett billigt alternativ, säger Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten.