Om ett par veckor, i slutet av augusti, ska Finansinspektionen, FI, på nytt komma med sin kvartalsvisa rapport om bankernas bolånemarginaler. Det var i slutet av maj som FI meddelade att bolån gav bankerna en avkastning på 22 procent på eget kapital.

LÄS MER: ”Amorteringskrav skapar ohelig allians”

Det sade till och med FI:s generaldirektör Martin Andersson i intervjuer var överraskande högt. Rapporten fick enormt genomslag. Senare har många i finanssektorn, både i det tysta och öppet, hävdat att uträkningen innehåller grova brister.

Representanter från Swedbank ska, enligt uppgift, ha haft möten med FI för att påpeka bristerna i uträkningarna. Och en av dem som har varit öppet kritiskt är den tidigare FI-anställde Masih Yazdi, som menar att FI har gjort missar.

Bland annat hävdar han att FI gjort direkta felaktigheter i lönsamhetsuträkningen, genom att inte räkna på bankernas eget kapital, utan istället använda det betydligt lägre kärnkapitalet, som ger en mer lönsam bild.

LÄS MER: ”FI bromsar bankregler för bolån”

Swedbanks vd Michael Wolf är på samma linje, och sa nyligen till DI att banken har 19 procents eget kapital och inte 12 procent, som FI räknat på.

– I så måtto är den riktiga avkastningen ungefär halva 22 procent, sa han.

Masih Yazdi hävdar dessutom att det inte går att jämföra bolån som en enskild produkt. Det är något som även representanter på Riksbanken håller med om. En genomgång som SvD Näringsliv gjort av Riksbankens senaste stabilitetsrapport styrker den bilden. Här hänvisar Riksbanken först till FI:s bolånerapport, men det blir tydligt att Riksbanken inte till fullo står bakom FI:s uträkningar.

I rapporten framgår att Riksbanken inte anser att det går att göra en uppskattning av bankernas lönsamhet ”genom att endast ta en enskild produkt i beaktande”, som bolån. Det vill säga exakt det som Finansinspektionen ägnar hela kvartalsvisa rapporter åt.

– För en riktig uppskattning bör man istället se på en kunds hela engagemang och ta bankernas prissättning av kundens samtliga produkter i beaktande. Med hjälp av intäkter från inlåning, fondsparande eller betalkort kan bankerna exempelvis lämna ränterabatter på bolån, skriver Riksbanken.

Man lyfter dessutom fram ett annat sätt att redovisa bankernas intjäning på bolån, nämligen ”i termer av räntenetto”, som Riskbanken uttrycker det. Av storbankernas räntenetto utgör svenska bolån i dag drygt 10 procent av vinsten, enligt Riksbanken. Det kan ställas i relation till att de svenska bolånen utgör omkring 25 procent av storbankernas totala utlåning till allmänheten.

”Bankerna tjänar därmed troligtvis mer på många andra typer av lån än på bolån”, skriver Riksbanken.

Riksbanken går därmed på tvären mot FI, som menar att bolånen är bland den klart lönsammaste produkten hos bankerna. FI skriver i sin rapport att bolån ger en avkastning på 22 procent, jämfört med övrig verksamhet som avkastar 10-13 procent.

Masih Yazdi, i dag bankanalytiker på Credit Suisse, har skrivit ett långt mejl till de tidigare kollegorna på FI där han på punkt efter punkt ifrågasätter uträkningarna. Mejlet, som SvD Näringsliv tagit del av, har inte besvarats av FI på flera månader. Han skrev tidigare i somras en debattartikel i DN där han menade att FI:s agerande kan vara kontraproduktivt och på sikt leda till högre bolåneräntor.

Men inspektionen vill inte bemöta kritiken mot uträkningarna. Karin Boman Röding, pressekreterare på FI, uppger att man inte vill svara på frågor om uträkningarna före nästa rapporttillfälle den 28 augusti.

– I grunden kommer vi stå fast vid den modell vi har och i samband med nästa rapport, som vi avser publicera i slutet av augusti, svarar vi gärna på frågor om modellen, skriver hon i ett mejl.

Även Riksbanken är fåordig och vill endast ta emot frågor via mejl. Fredrik Andersson, pressekreterare, skriver att Riksbanken ”står bakom FI:s metod som används för att räkna fram detta”. Men tillägger inom parentes:

- Det är också så att metoden bygger på modellantaganden och ändrar man siffror i modellen så ändras förstås också resultatet.

På SvD Näringslivs svar att det är ju just siffrorna i modellantaganden som är det centrala blir mejlsvaret:

– Förutom det vi redan sagt har vi inga ytterligare kommentarer.