Den amerikanska centralbanken har sänkt räntan aggressivt – från 5,25 till 2,25 procent – sedan konjunkturkurvan vände neråt som en följd av bolånemarknadens subprimekris.

Men nu är det dags för en policyomläggning. Det verkar Fedbevakare och finansmarknader vara rätt ense om. Utgår man från prissättningen på Chicagos futuremarknader är det 80 procents sannolikhet för att banken drar ner styrräntan med ytterligare en kvarts procentenhet. Men det finns också en möjlighet att Fed redan nu väljer att passa. De ­övriga 20 ”sannolikhetsprocenten” pekar på oförändrad styr­ränta.

Marknaderna är dessutom inställda på att Fed låter lagd ränta ligga, åtminstone vid sina möten i juni och augusti. Av flera skäl.

Centralbanken är klämd mellan två sköldar: En ekonomi som förmodligen redan befinner sig i en recession och ett inflationstryck som – inte minst till följd av de upptrissade olje– och livsmedelspriserna – ligger en bra bit över Feds ”komfortzon” på 1–2 procent. Konsumentprisindex steg i en årstakt på nästan 4 procent i mars.

Den fulla stimulanskraften i Feds tidigare räntesänkningar har dessutom ännu inte slagit igenom. Penningpolitiken har en ledtid på 12–18 månader. Och de amerikanska hushållen får i maj en finanspolitisk stimulansdos när regeringen börjar skicka ut skatteåterbäringscheckar på 1800 dollar för en tvåbarns­familj.

Dags för Fed att dra i sänkningsbromsen, alltså. Utan att Wall Street den här gången protesterar. Och trots att ingen ljusning ännu kan skönjas på ­bostadsmarknaden.

Villapriserna fortsatte att falla under februari. ”Riktlikaren” S&P/Case–Shillers index över prisutvecklingen i 20 storstads­regioner föll med 12,7 procent jämfört med ett år tidigare. Det är den största månatliga nedgången sedan indexet började publiceras år 2001. De amerikanska bopriserna har nu sjunkit varje månad sedan januari 2007.