Den kalla och ovanligt torra vintern har satt snurr på elmätarna hos de svenska konsumenterna och fått dagspriset på el på elbörsen Nordpool att skjuta i höjden. Dessutom har en kärnkraftsbransch på sparlåga, till följd av driftstopp och reparationer, haft en ytterligare prishöjande effekt.

Och när elräkningarna har kommit till kunderna med rörligt pris har de i många fall varit riktiga chockbesked. Därför har bytena av avtalsform varit särskilt många under vinterns dyrpristider, konstaterar Omid Ashrafi, marknadschef vid Elskling.

- Vi har sett att det varit en väldigt stor ökning av fasta avtal, framför allt ettårsavtal. En anledning kan vara att de fasta avtalen inte har varit jättehöga. De har varit på någon form av medelnivå, utifrån en historisk jämförelse, säger han.

Ungefär 200 elkunder genomför varje dag byte av elavtal genom Elsklings webbtjänst och trenden är tydlig att de fasta avtalen har ökat i popularitet.

Hittills under mars månad har 40 procent fler valt fasta avtal, jämfört med kundernas val av elavtal i december. Och cirka 80 procent av konsumenterna väljer fasta avtal med en bindningstid som är ett år eller kortare.

Men Omid Ashrafi menar att det finns anledning att vara försiktig med att reagera med ryggmärgen på elprisutvecklingen.

- Man kan fråga sig om många kunder verkligen gör en prognos eller om de väljer utifrån hur det ser ut just nu. Det kan vara så att många byten inte är särskilt rationellt gjorda.

- Vår rekommendation är alltid att utgå ifrån den egna privatekonomin, mer än vad experterna säger. Klarar man stora svängningar så har det historiskt varit bäst att ligga rörligt, men det kan vara ansträngande för privatekonomin med så stora svängningar som det kan bli.

Han betonar att det är svårt att förutspå elpriset, men ska man göra en prognos så handlar det om hur man tror att konjunkturen kommer att utvecklas. Blir det exempelvis en snabb återhämtning i världsekonomin så driver det upp priserna på råvaror, och det leder i förlängningen till dyrare el.

Och i så fall skulle det vara tal om en normalisering av trenden för elkonsumtionen, som de senaste 10-20 åren vuxit med en till en och en halv procent per år. Den ekonomiska krisen har dock inneburit ett undantag från den här konsumtionstendensen.

- I det korta perspektivet är elpriset väldigt väderdrivet, som nu i vinter när det har varit kallt och torrt. I det längre perspektivet är det priset på råvaror som styr, alltså priset på kol och olja, och även priset på utsläppsrätter, eftersom den sist sålda kilowattimmen hämtas från de energikällorna.