Ränteavdraget bör vara kvar, anser majoriteten av de svenska partierna – det trots att många menar att det lett till en ohållbar ökning av hushållens skuldsättning. ”Det finns ingen anledning att titta på ränteavdraget”, sa finansminister Anders Borg i gårdagens SvD Näringsliv.

Endast Miljöpartiet är kritiskt till avdraget. Nu får avdragets kritiker medhåll av flera ekonomer.

– Ränteavdraget skapades vid en annan tid när den ekonomiska politiken såg annorlunda ut, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson och förklarar att avdraget var nödvändigt under en tid när Sverige hade en hög fastighetsbeskattning.

– Vi har inte längre den fastighetsskatten, så jag tycker inte att det finns samma argument för att ha ett ränteavdrag i dag, i alla fall inte så här stort. Min uppfattning är absolut att det bör minska.

Cecilia Hermansson tror att länder som har så pass stora ränteavdrag, som Sverige, ger ”extra stöd till utlåningen.”

– Det gör att vi lånar mer än vi annars skulle göra, slår hon fast.

Hon får medhåll av de andra ekonomerna SvD Näringsliv pratar med. Nordeas chefsekonom Annika Winsth menar även hon att det finns utrymme för en sänkning av det nuvarande ränteavdraget.

– Jag tycker man kan fundera på att minska avdraget framöver. Men då är det viktigt att man gör det på ett bra sätt, menar hon.

Cecilia Hermansson och Annika Winsth är båda eniga om att även om utrymmet finns för en minskning, måste övergången underlättas för hushållen i mesta möjliga mån. Det är bomullsvantarna på som gäller.

– Avdraget har stor påverkan på de svenska hushållens ekonomi och en minskning måste ske stegvis och i form av växling, exempelvis mot en lägre inkomstskatt, säger Annika Winsth.

Cecilia Hermansson menar även hon att en minskning måste följas av ytterligare skattereformer, och tycker att det är viktigt att man kopplar ihop avdraget med kapitalskatten och sänker skatten på sparande samtidigt.

– Vi har 30 procents ränteavdrag i Sverige, i Europa är det i snitt 17 procent. Vi ligger alltså nästan dubbelt så högt. Vi skulle i alla fall kunna röra oss ner mot 20 procent. Man kanske inte ska göra det exakt nu, men man borde planera för det, säger hon.

Krister Andersson, skattesakkunnig på Svenskt Näringsliv, är inne på samma linje. Han menar att det finns anledning att sänka avdragsrätten. Han anser att kapitalinkomstskatten i Sverige, jämfört med andra länder, är hög och att Sverige i stället valt att kompensera det med ett ränteavdrag. Något han är mycket kritisk till.

– Har man lånat pengar får man en skattelindring. Det innebär att staten, eller andra skattebetalare, står för 30 procent av ränteutgiften. Det leder till att man får en prisuppgång på fastigheter och bygger upp en fastighetsbubbla, säger han.

Samtidigt, menar Krister Andersson, håller Riksbanken i dag reporäntan lite högre, för att man är orolig för att det ska byggas upp instabilitet.

– Därför finns ett tryck uppåt på reporäntan för att man har så generösa ränteavdrag. Då slår det mot investeringar och all annan aktivitet i ekonomin, och det är väldigt olyckligt.

Enligt honom hade det varit bättre för svensk ekonomi om reporäntan hade kunnat vara lite lägre.

– Det skulle vara bra för investeringar och jobb, och det hade man kunnat få om man hade minskad avdragsrätt. Då blir inte nettokostnaden för hushållen, till följd av minskad avdragsrätt, så stor.

Argumentet att avdraget underlättar för förstagångsköpare på väg in på marknaden håller han inte med om. Tvärtom menar han att avdraget trissar upp bostadspriserna, vilket faktiskt gör det svårare för unga bostadsspekulanter att komma in på marknaden.

Att en minskningav avdraget skulle spela stor roll för svenska hushåll råder det dock ingen tvekan om. För medelhushållet leder en minskning av avdraget med bara några procentenheter till en ökad kostnad på flera hundra kronor i månaden.

– Skulle man förändra dagens avdrag är det viktigt att vara medveten om att det utgör en viktig del av svenska hushålls boendekalkyl. För en del utsatta familjer kan effekten bli omfattande, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Han menar att dagens låga ränta gör en minskning av avdraget lättare att svälja för de svenska hushållen, och precis som Cecilia Hermansson och Annika Winsth, menar Robert Bergqvist att en nedtrappning är praktiskt möjlig.

– Att minska avdraget är ett verktyg som skulle kunna användas dels för att få bort en kostnad för staten, men dels som ett verktyg för att kyla av fastighetsmarknaden. Det senare argumentet är dock mindre aktuellt i dag då vi redan nu upplever en inbromsning, vilket man ser bland annat på minskade husprisökningar, säger Bergqvist.