Skillnaderna är slående. Nordea är optimisten. Danske Bank mer av en pessimist. Eller kanske realist är ett bättre ord i ett läge där eurozonen mer eller mindre kämpar för sin överlevnad och där Kina brottas med en ekonomi som tycks tvärbromsa, enligt vissa bedömare.
I det läget är det intressant att notera att två så stora banker med omfattande analysteam kommer till radikalt olika slutsatser.
– Vi tror att börsen kan stiga omkring 10 procent eller mer fram till nyår. Det betyder att den slutar på kring 18 procent upp på helåret eftersom börsen är upp 8 procent just nu, säger Mattias Eriksson, aktiestrateg på Nordea.
– Vi är mer defensiva, svarar Mattias Sundling på Danske Bank och fortsätter:
– Vi la en ny prognos för någon vecka sedan. Där säger vi att börsen kommer att stå still mer eller mindre fram till nyår.
Nordea menar att förra veckans besked från ECB var viktigt. ECB stödköper obligationer från krisländer, om så behövs. ECB-chefen Mario Draghi var extremt tydlig med att ”euron är oåter-kallelig” på sin presskonferens.
ECB:s tydliga markering kommer att öka riskaptiten, tror Mattias Eriksson. Förhoppningsvis ska det också göra inköpscheferna mer optimistiska och sätta fart på ekonomin, enligt Nordea.
– Vi tror dessutom på en stark avslutning i Kina i år. De stimulansåtgärder som redan har kommit och de som sannolikt kommer blir en injektion för den kinesiska ekonomin. Vi tror att utvecklingen i Kina kan bli ett överraskningsmoment för många, säger Mattias Eriksson.
Positiva signaler från Kina stärker inte bara den globala ekonomin utan får också konkret effekt för flera börsjättar på Stockholmsbörsen. ABB, Hexagon och SKF är några exempel.
– Hexagon har ju själv sagt att de nya kinesiska järnvägsprojekten sannolikt kommer att generera en rad beställningar från Kina, säger Mattias Eriksson.
Om tillförsikt är ordet när Nordea diskuterar Kina, är oro nyckelordet för Danske Bank.
– Kina är en besvikelse i år. Nu kom visserligen besked om nya investeringar i järnvägsprojekt. Men det är svårt att bedöma hur realistiska de är och när de faktiskt blir av, säger Mattias Sundling på Danske Bank.
Han medger att bankens senaste börsprognos redan har hamnat lite fel.
– Jag är en aning förvånad över att reaktionerna på ECB blev så positiva. Tittar man närmare på villkoren är de extremt tuffa. Det är inte självklart att ECB stöd- köper obligationer rakt av från krisländerna utan motprestationer, tvärtom, säger Sundling.
Är man vidskeplig finns det skäl att vara orolig. Oktober är en klassisk börskrasch-månad. Ett par av de riktigt stora har ägt rum då, som Wall Street-kraschen (24 oktober 1929) och Svarta måndagen (19 oktober 1987). Men även om man inte tror på ett större börsras finns skäl att vara på sin vakt. En potentiell skräckhändelse en bit fram i tiden, som både Nordea och Danske Bank tar upp, är risken för dramatiska skattehöjningar i USA i början av nästa år.
Det handlar kortfattat om amerikanska politiker som inte kommit överens om skattehöjningar. Alla tror att man kommer överens i slutändan. Men blir det inte så varnar både Mattias Eriksson och Mattias Sundling för gigantiska skattehöjningar i USA på 100-tals miljarder dollar. Det kommer att sätta fart på börserna. Brant utför.
