Det större nordiska inslaget i börslistorna har ökat utvalet av företag som väntas påverkas av ett ökat fokus på klimatfrågan. Klart störst är norska REC, Renewable Energy Corporation. När bolaget äntrade Oslobörsen för ett halvår sedan var det den största introduktionen sedan det betydligt mindre miljövänliga Statoil tre år tidigare. Med ett totalt värde på 60 miljarder kronor är REC nu det sjätte största företaget på Oslobörsen.

Trots att REC inte har mer än tio år på nacken så har det vuxit fram till ett av världens absolut största solenergiföretag. Bolaget är med i alla led i tillverkningen, från kisel till solpaneler. REC har bland annat tillverkning i Arvika. Företaget är bland annat stort på tillverkning av så kallad silicium till solceller.

Precis som för snart sagt alla andra bolag i de här branscherna så handlar det mycket om förhoppningar. Börsvärdet kan jämföras med en förväntad försäljning på 4,7 miljarder kronor i år, och en väntad vinst på 800 Mkr. Så sent som i fjol nådde bolaget knappt över nollstrecket. Och om två år väntas försäljningen ha dubblats jämfört med årets, och vinsten stigit till 3,5 miljarder.
Aktiekursen har svängt en del, men den senaste niomånadersrapporten var klart bättre än väntat.

Som storägare i REC återfinns bland annat det norska börskonglomeratet Orkla, som återigen håller på att stöpas om. Företaget har bland annat sålt bryggeridelen med Pripps till danska Carlsberg, och den stora mediedelen till Storbritannien. Istället ska just förnyelsebar energi bli ett av huvudnumren i Orkla, som också sysslar med tillverkning av silicium för solceller. Det har också spekulerats i att Orkla ska öka sitt ägande i REC ytterligare.

Efter solenergin är det mest vindkraft det handlar om bland de förnyande nordiska börsbolagen. Och här är det danskarna som tagit tätpinnen. Störst är Vestas, med ett börsvärde på 40 miljarder kronor.

Till skillnad från solenergi har vindkraften mer att hämta i nordeuropeiska förhållanden, solenergin gör sig bäst på andra håll i världen. Även om det finns stora inslag av förhoppningar även här, så har Vestas börjat kunna visa större siffror än REC.

Sen starten för snart 30 är sedan, har Vestas sålt 30 000 vindkraftverk och bolaget beräknas i år sälja för 35 miljarder kronor, och göra en vinst före skatt på 1,6 miljarder. Så sent som i fjol slutade med en präktig förlust. Och förhoppningarna är att det ska se betydligt bättre ut vinstmässigt om ett par år. På senare tid har bland annat flera tunga svenska basindustriföretag, som tyngs av de höga elpriserna, talat om att öka investeringarna i vindkraft rejält.

Efter Vestas kommer ett annat vindkraftsbolag, lilla danska Greentech energy. Bolaget har förvisso ett värde på 1,5 miljarder kronor. Men här handlar det bara om förhoppningar om en bättre värld, risken i aktien är stor.

På svensk hemmaplan är det främst aktier på de mindre listorna som utmärker sig. First North-listade Morphic Technologies tillverkar både vindkraftverk och bränsleceller, två produkter som ska ersätta fossila bränslen som olja och säkert har framtiden för sig. Bolaget är i dagsläget värt något mindre än danska Greentech.

På de svenska listorna finns också de båda värmepumpsföretagen Nibe och Värmekylgrossisten, VKG. Inte minst tack vare statliga subventioner har intresset under senare år varit väldigt stort att byta ut oljepannor mot värmepumpar.

Frågan om klimatpåverkan är dock aningen mer oklar. Även om behovet av olja minskar, så anklagas värmepumpsindustrin emellanåt ändå för att det krävs energikällor som ökar utsläppen av koldioxid. På lite längre sikt väntas det inslaget dock minska, vilket stärker värmepumparnas ställning som miljövinnare.

Börsvinnaren Nibe är i dag klart mest etablerat av de båda värmepumpsbolagen, med ett börsvärde på 8 miljarder kronor. Även om också denna aktie är högt värderad i förhållande till vinsten, så har bolaget bevisat att det kan tjäna pengar. VKG, som inte är värt mer än 200 Mkr på börsen, har en hel del att bevisa framöver.

Om Sverige ligger efter inom både sol och vind, så är det inte bättre inom vatten. Den svenska kraften har till stora delar lämnat börsen, både i form av gamla dotterbolag till främst skogsbolag, och fristående kraftbolag.

Den enda nordiska kraftjätten på börsen är i dag finländska Fortum, annars kanske mest känt för höga priser för svenska kunder, och höga bonusar till den egna ledningen. Samtidigt skryter företaget om att över 90 procent av den egna elproduktionen var fri från koldioxidutsläpp i fjol, och att Fortum se senaste sex åren investerat sammanlagt 65 miljarder kronor i koldioxidfri kraft- och värmeproduktion. Och framöver väntar nya storinvesteringar.

Med ett börsvärde på 170 miljarder kronor, och en väntad vinst på 13 miljarder kronor före skatt i år, är Fortum en nordisk gigant i branschen.

Tvåa är norska Hafslund, som för övrigt också är storägare i REC. Med ett börsvärde på 26 miljarder och en väntad vinst före skatt på nära 2 miljarder nästa år, så slår Hafslund alla de nordiska bolagen med ”nya” energiteknologier resultatmässigt. Till skillnad från sol och vind så bygger kraftjättarna inte så mycket på förhoppningar om framtida vinster. Här rinner pengarna in redan i dag.

För den placerare som vill sätta samman en portfölj med de här aktierna så kan det finnas anledning att blanda de olika karamellerna.