SvD Näringsliv visade i förra veckan hur ett antal riskkapitalägda företag som driver gruppboenden för personer med funktionshinder ger en bild av verksamheten inför brukarna, men en helt annan bild inför investerarna.

Inför dem som skulle köpa vården talas det om att alla är unika och ska få högsta möjliga livskvalitet på sina villkor, och hur kunders och medarbetares välmående sätts i fokus.

Det är inte helt lätt att se hur den bilden överensstämmer med den som investerarna serveras om skyddade marknadspositioner, förvärvsdriven tillväxt och stora möjligheter att öka marginalerna genom stordriftsfördelar.

Under lång tid har den överskuggande affärsidén för många företag i praktiken varit att visa fin tillväxt i den senaste kvartalsrapporten. Det har lyft börskurs och bonusar.

Kostnaden för att missköta sig blir allt högre när kraven skärps.

I många fall har det främst gällt att lyfta marknadsvärdet för att göra vinster i samband med aktie- eller företagstransaktioner. Att skapa långsiktig och uthållig lönsamhet har varit mindre intressant.

Det kräver också helt andra talanger. Och det betyder att man måste ta hänsyn till betydligt fler och bredare grupper än en liten klick på kapitalmarknaden som oftast förvaltar andras pengar.

Allt för många företag har sett sina kunder som något man jagar in men allt för snabbt glömmer bort. Likaså har merparten av de anställda allt mer hamnat i strykklass. Och samhället i stort har närmast varit ett rött skynke för många styrelser och företagsledare.

För tillfället riktas strålkastarljuset i hög utsträckning mot finansbranschen, både internationellt och i Sverige. Kombinationen av orimliga ledningsersättningar, högt risktagande, skattebetalare som måste rycka in och kunder som känner sig skinnade är en explosiv cocktail.

30

miljarder kronor är den skattefinansierade marknaden för bostäder med särskild service för vuxna värd.

Det blir allt svårare för de banker som genom året skrutit om sina goda marginaler på både lån och andra produkter att samtidigt möta kunderna. Det stora intresset för SvD Näringslivs räntekarta är ett bra exempel på detta.

Allra mest känsligt är det dock inom vård, skola och omsorg. Utåt framhålls den vikt man lägger vid de unika eleverna eller vårdtagarna. Men i kommunikationen med investerarna handlar det om stordriftsfördelar och att minska konkurrensen på en ”fragmenterad” marknad.

Visst kan stordriftsfördelar komma både ägare och kunder till glädje, men det är lätt att kunden hamnar i kläm om företaget egentligen riktar blicken åt ett annat håll.

Medan många privata företag sneglar för mycket på kortsiktiga ägarintressen, riktar väl många offentligt drivna verksamheter snarast blicken mot den egna naveln, vilket inte ger ett bättre resultat.

Men det är inte bara kunderna som riskerar att hamna i skuggan när de högtravande presentationerna lagts åt sidan. Samma sak gäller lätt mer övergripande samhällsfrågor som miljö och socialt ansvar.

Men kostnaden för att missköta sig blir allt högre när kraven skärps. Det blir också allt mindre beundrat att ligga i topp i tävlingen att inte betala någon skatt. Inte minst har det blivit peststämpel på att driva skattefinansierad verksamhet som vård, skola och omsorg och samtidigt smita från skatten.

Även personalen kommer att bli en mer kritisk faktor. De senaste decennierna har löneskillnaderna mellan en liten grupp i toppen och övriga anställda skenat på ett närmast okontrollerat sätt. Så länge de flesta känner att de får det bättre kanske de inte engagerar sig särskilt mycket i den frågan. Men när en allt större del av medelklassen i västvärlden drabbas på ett sätt som tidigare inte skett, minskar acceptansen för de ökande skillnaderna. Det kräver att många styrelser tänker om rejält.

Att tala om de anställda som ”vår viktigaste resurs” innefattar rimligen mer än toppledningen.

Det är ett högt spel att bygga verksamheten på dubbla budskap. Rent ekonomiskt är det dessutom klart bättre kortsiktigt än långsiktigt. Och kostnaden hamnar trots allt till slut hos ägarna.


LÄS MER


• DEL 1: Så tar riskkapitalet över handikappomsorgen.

• DEL 2: ”Vi får nya erbjudanden varje kvartal.”

• DEL 3: Omsorgsboendet som pumpas på vinst.