Nu riktas kritik mot hur eljättarna får sätta sina elnätspriser och hur det drabbar olika kundsegment. En färsk undersökning från Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sabo och Villaägarna visar att elnätspriserna har ökat kraftigt i hela landet - men det är Eon, Fortum och Vattenfall, den så kallade eljuntan, som tagit täten i höjningarna.
– Prisregleringen beaktar inte kundintresset överhuvudtaget, säger Per Forsling, energiexpert på Fastighetsägarna, till E24.
Eon, Fortum och Vattenfall är idag elnätsägare i nära hälften av landets kommuner och har en helt dominerande ställning när det gäller eldistribution på landsbygden.
– De har en möjlighet att utjämna sina priser inom olika områden. Eon har till exempel nät på många orter och då har bolaget rätt att harmonisera sina priserna. Då jämnar de ut på den högsta prisnivån. Därmed kan vissa kundsegment och vissa orter drabbas hårdare än andra, förklarar Per Forsling.
De största prisökningarna har skett sedan 2008, då Energimarknadsinspektionen(EI) övergav sin prisprövningsmodell. Sedan dess har priserna på elnäten höjts med 20 procent och de större elnätsägarna har tydligt genomfört en utjämning uppåt i priserna. Det har lett till orimligt stora skillnader mellan kommuner med likvärdiga förutsättningar. Till exempel har priserna för det Eon-ägda elnätet i Norrköping mer än fördubblats sedan 2003, medan det kommunägda elnätet i Linköping haft en ökning på några få procent.
En ny prisregleringsmodell kommer att träda i kraft 2012, men under åren mellan 2008 och 2012 har modellen varit ganska vagt reglerad.
– Vi upplever att EI inte är så kraftfulla i sin tillsyn som de skulle kunna vara och det ger utrymme för elbolagen att höja priserna, säger Per Forsling.
Han är också kritisk till konstruktionen på den regleringsmodell som införs 2012 och menar att den missgynnar kunderna och gynnar elbolagen. Ett sådant exempel är hur man betraktar åldern på elnäten och vad det medför för kostnader.
– Elnäten anses vara nya när man beräknar kapitalkostnaden, men gamla när det gäller underhållskostnader. Därmed får elbolagen de bästa av två världar. Den genomgående kritiken är att man inte tar hänsyn till hur kunden drabbas. Kunden kan inte protestera, utan det är den reglerande myndigheten som bestämmer hur mycket elföretagen får ta ut, säger Per Forsling.
Konsultföretaget Sweco har räknat fram att den här beräkningen av kostnaderna kan komma att kosta konsumenterna 7 miljarder kronor extra om året.
Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sabo och Villaägarna uppmanar nu energiminister Maud Olofsson att skärpa övervakningen i näten och skydda konsumenterna.
Avsändarna ställer också två tydliga krav:
* Den nya prismodellen måste ses över och konsekvenserna av den analyseras innan den införs.
* Energimarknadsinspektionen (EI) måste prioritera konsumenten över elbolagens vinstinstressen. Det är tydligt att EI brustit i det uppdraget. Det bevisas bland annat av de prisökningar som vi presenterar i vår undersökning.
