– Elpriset har stigit drygt 4,5 gånger mer än KPI sedan 1997, konstaterar Maria Ahrengart, privatekonom på Swedbanks institut för privatekonomi.
Sedan 1997 har elpriset stigit med 79,3 procent, inflationen har samtidigt ökat med 17,7 procent. Elen har blivit en tyngre kostnadspost för svenska hushåll.
För 13 år sedan förbrukade en tvåbarnsfamilj i lägenhet el för motsvarande 340 kronor i månaden, omräknat till dagens penningvärde. Idag är kostnaden för samma tvåbarnsfamilj, i lägenhet, 520 kronor per månad, enligt Swedbanks siffror. Det är en årlig kostnadsökning med 2 160 kronor för familjen.
Tittar man på hur stor andel av familjens disponibla inkomst som går till att betala el är inte ökningen så stor som man skulle kunna tro; 1997 gick 1,4 procent av den disponibla inkomsten till elräkningen och i år tar elkostnaden 1,5 procent av den disponibla inkomsten i anspråk.
– Det beror på att lönerna har stigit, skatterna har sänkts och barnbidragen har höjts. Många har fått det bättre ekonomiskt, säger Maria Ahrengart.
Barnbidraget för en tvåbarnsfamilj är exempelvis 2 250 kronor i månaden idag, för 13 år sedan var bidraget 1 510 kronor omräknat till dagens penningvärde, enligt Swedbank.
Mat och kläder utgör betydligt större utgiftsposter än el i tvåbarnsfamiljens budget. För 13 år sedan gick 17 procent av den disponibla inkomsten till mat medan motsvarande siffra är 15 procent idag.
Klädernas andel av disponibelinkomsten var 8 procent 1997, den är 6 procent idag. Samtidigt har hushållen fått nya typer av kostnader på senare år, exempelvis för bredband och mobiltelefoni.
Exemplet ovan behandlar elförbrukningen i en lägenhet. För de som bor i hus, särskilt om uppvärmningen utgörs av direktverkande el, talar vi om betydligt dyrare elräkningar än i exemplet.
