1. Den nuvarande prissättningen via Nord Pool får kraftig kritik från inte bara småkunder, utan också från industrin. Hur kan systemet förbättras?

EON: Vår uppfattning är att marknaden fungerar väl, vilket även flera oberoende källor kommit fram till. En förbättrad flexibilitet på efterfrågesidan anser vi skulle förbättra marknadens funktion ytterligare. Nord Pool har aktivt jobbat med stora förbrukare det senaste året för att försöka få till detta. Nyligen tog Svenska Kraftnät beslut om att den centralt upphandlade effektreserven successivt fasas ut till 2020. Vid denna tidpunkt förväntas marknadsaktörerna själva kunna ansvara för att utbud och efterfrågan kan mötas även under kalla vinterdagar, när förbrukningen är hög.

FORTUM: Marknaden fungerar så att tillgången och efterfrågan avgör elpriset och marknadens prissignaler fungerar idag. Många utredningar har också konstaterat att prisbildningen fungerar.

Det som kan förbättra marknaden ytterligare är att ge kunderna verktyg för att kunna känna av prissignalerna omedelbart - genom tex timmätning. Ett par andra saker är att bygga ut och förbättra överföringskapaciteten inom Norden och till övriga Europa för att underlätta transporten av el från billigare till dyrare områden samt att snabba upp tillståndsprocesserna för att få möjlighet att bygga mer produktion. En reglerad marknad leder inte till den mest effektiva energiutnyttjande vilket det finns tydliga exempel på från många länder i Östeuropa.

VATTENFALL: Vi förstår att det blir missnöje om elpriset går upp. Elpriset har generellt gått upp de senaste åren och det beror bland annat på politiska styrmedel, t ex högre energiskatt, kalla vintrar med hög förbrukning och låga nivåer i vattenmagasinen. Tyvärr finns det en del missuppfattningar om elmarknaden i debatten, till exempel att vi har en svensk elmarknad när den är nordisk där de sex största aktörerna (Vattenfall, Statkraft, Fortum, EON, PVO och DONG) har ungefär 65 procent i marknadsandel. Elmarknaden har också granskats hårdare än kanske någon annan marknad. Både Konkurrensverket, Energimarknadsinspektionen och andra oberoende utredningar har visat samma sak - elmarknaden och dess prissättning fungerar väl.

Prissättningen av el sker på den Nordiska elbörsen, Nordpool, och Vattenfalls elhandelsverksamhet handlar el på den Nordiska elbörsen precis som alla andra elhandelsföretag. Samtidigt som 75 procent av Vattenfalls kunder väljer att ha kontroll över sitt elpris med ett fast prisavtal så är det viktigt för oss som elhandelsbolag att arbeta aktivt med energirådgivning till våra kunder.

2. Hur förklarar och motiverar ni att priserna på Nord Pool, inte minst för Sverige, sedan 2009 legat på samma nivå eller över priset på den tyska elmarknaden?

EON: Det är flera faktorer som lett till att prisnivån i Norden varit hög de senaste två åren. Efterfrågan på el har drivits upp av två extremt kalla vintrar på rad samt ökad förbrukning kopplat till konjunkturuppgången i industrin. Samtidigt har utbudet begränsats av nederbörd som varit under normal de senaste 1,5 åren samtidigt som vi har haft problem med tillgängligheten i kärnkraften under hösten 2009 och vintern 2009/2010. Totalt sett innebär dessa förändringar på såväl utbuds- som efterfrågesidan att det nordiska elpriset legat på nivåer som större delen av tiden varit högre än det tyska elpriset de senaste två åren. Det nordiska utbudet har varit begränsat och tvingat fram så mycket import som överföringskapaciteten tillåtit. Från halvårsskiftet 2011 förväntar sig marknaden att de tyska priserna återigen blir högre än de nordiska. Detta framgår av nedan diagram som visar utfallet för det levererade spotpriset från och med 1 januari 2005 till dags datum åtföljt av de terminspriser som gäller för handel på den finansiella prissäkringsmarknaden fram till år 2013 för Norden respektive Tyskland.

Källa: EEX och Nord Pool

FORTUM: Vi har haft en av de två kallaste vintrarna sedan mitten på 80 talet med hög efterfrågan som följd. Dessutom var tillgången på el lägre på grund utmaningarna i uppgraderingen av den svenska kärnkraften. Detta tillsammans med låga vattennivåer under 2010 (nivåerna för december 2010 var historiskt låga - lägre än 2003 som var ett exceptionellt år) gjorde att det behövdes import från bl.a Tyskland för att täcka efterfrågan. Energiflödet går från ett område med lägre pris till ett med högre och i detta fall från Tyskland till Norden genom marknadssignalerna. Om detta inte varit möjligt så hade priset varit ännu högre i Norden. Priset på Nordpool har tidigare år legat lägre än Europa pga god tillgång på kraft och milda vintrar.

VATTENFALL: Priset på el fastställs på Nordpool och bestäms av tillgång och efterfrågan på kraft. De senaste två vintrarna har varit mycket kalla med hög förbrukning, periodvis låg tillgänglighet inom kärnkraften och låga nivåer i vattenmagasinen. Priset bestäms till exempel av nederbörd, bränslepriser, priser på elcertifikat, elförbrukning samt inte minst på överföringsförmåga i näten på den nordiska elmarknaden. Vår uppfattning är att marknaden fungerar väl och genom att förstärka näten inom och mellan länder kan el transporteras från billigare till dyrare områden vilket ger en utjämning av priset samt ökar leveranssäkerheten.

3. När elpriserna i Tyskland och Danmark faller kraftigt, varför slår det inte igenom på prissättningen på Nord Pool?

EON: Det här visar hur viktigt det är att bygga ut överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna, och mellan Norden och kontinenten. Därtill behövs ytterligare förstärkningar av överföringsnätet inom respektive land. En sådan utbyggnad som måste genomföras av de s k systemoperatörerna (i Sverige Svenska Kraftnät), skulle reducera flaskhalsarna och utvidga marknadens faktiska storlek, och därmed resultera i en jämnare prissättning. Vi kan emellertid konstatera att kraften alltid flödar i rätt riktning, d v s från ett lågprisområde till ett högprisområde så långt överföringskapaciteten ger möjlighet till detta.

Att priserna ibland faller kraftigt på Jylland beror vanligtvis på hög vindkraftproduktion, vilket innebär att det då finns ett temporärt ”överutbud” av el i förhållande till efterfrågan. Att de sedan inte slår igenom kraftigare beror på att produktionen på Jylland är förhållandevis liten jämfört med den totala nordiska elproduktionen.

FORTUM: Prisskillnaderna mellan olika områden uppstår på grund av begränsningar i överföringskapacitet. Om överföringskapaciteten skulle vara obegränsad skulle hela Nordpoolmarknaden alltid ha samma pris. Med samma förutsättning skulle prisskillnaderna mellan andra marknader t.ex. Tyskland bli små. Med en integrerad Europeisk marknad utan begränsningar i överföringskapacitet skulle hela Europa ha samma elpris.

Danmark har mycket vind och kraftvärme som inte gör energimixen lika flexibel som tex i Sverige där vi har en stor del vattenkraft som går att reglera. Överföringskapaciteten mellan Danmark och Sverige är inte tillräcklig vilket gör att det inte går att skicka överskott tex till Sverige på ett effektivt sätt. Kraftvärmen behöver producera värme och produktionen av el kan därför inte reduceras även om det är överskott. Resultatet blir att Danmarks priser kan falla kraftigt och de kan också öka kraftigt. Så slutsatsen blir att det som är en av de helt avgörande faktorerna är att bygga ut överföringsmöjligheterna för att prisförändringar ska slå igenom .

VATTENFALL: En orsak är problem med överföringskapaciteten i elnäten i Norden och mellan Norden och kontinenten. Kapaciteten behöver byggas ut av systemoperatörerna (Svenska Kraftnät i Sverige).

4. Hur mycket av de vinster ni gör i den svenska verksamheten investeras i förnybar energi i landet, uppdelat på energislag?

EON: E.ON Sverige kommer under perioden 2006 till 2013 att investera 58 miljarder kronor i ny el- och värmeproduktion samt säkrare elleveranser. Så här långt är det också betydligt mer än vad kassaflödet från den löpande verksamheten har tillfört under motsvarande period. Det gör oss till en av de största investerarna i Sverige, och vi har konsekvent upprätthållit målsättningen trots lågkonjunkturen.

Investeringarna inom ny och förnybar elproduktion har i hög grad bidragit till att vi minskat koldioxidutsläppen. Ett exempel är våra kraftvärmeanläggningar där vi investerar 3 miljarder, och där fossila bränslen är på väg att fasas ut för att ersättas med biobränslen. Ett annat exempel är vindkraften där vi investerar 5,5 miljarder kr, både i landbaserade och havsbaserade anläggningar i Sverige och Danmark.

En annan viktig investering är att vi de senaste fem åren har vädersäkrat 17 000 kilometer elledning varav merparten har grävts ner. Med en total investering på cirka 12 miljarder kronor har vi därmed ökat leveranssäkerheten i våra nät betydligt.

FORTUM: Vi har sedan 2002 investera ca 24 miljarder SEK i Sverige, i genomsnitt ca 2,5 miljarder per år. Vi investerar uteslutande i koldioxidfri produktion inkl förnybar energi. Sverige är en viktig marknad där vi kommer att ha en planerad investeringstakt i storleksordningen 3 miljarder SEK per år de kommande åren. Vi har tex en planerad investering i biobränslebaserad kraftvärme på 15 miljarder SEK fram till 2020.

VATTENFALL: Vattenfall är ett stort europeiskt energibolag med verksamhet i åtta länder. Vi redovisar inte resultatet uppdelat på länder utan för så kallade rörelsesegment vilka t o m 2010 utgjordes av segmenten Pan Europe, Nordic, Central Europe och Benelux.

Vattenfall har årligen redovisat sina investeringar i årsredovisningarna, fördelat på operativa segment och uppdelat på elproduktionsslag, värme och elnät. De tre senaste åren (2008-2010) har Vattenfall investerat över 27 miljarder SEK i förnybar energi varav drygt 20 miljarder SEK i vindkraft och resterande främst i vattenkraft och biobränslebaserad värmeproduktion. För 5-årsperioden 2011-2015 planerar Vattenfall att investera drygt 37 miljarder i förnybar energi.

5. Är transparensen på Nord Pool på högsta möjliga nivå i dag?

EON: Nord Pool är enligt många oberoende bedömare en mycket transparent och väl fungerande marknad. Det finns de som efterfrågat ökad transparens kring budgivningen och diskussioner pågår för att förbättra den ytterligare. Dock ska beaktas att ökad transparens gällande individuell budgivning skulle kunna ha en negativ effekt på marknadens funktion och leda till en mindre effektiv prisbildning.

FORTUM: Den frågan bör ställas till Nordpool men vi har inget emot en ökad transparens om det kan göras på rätt sätt för annars kan det leda till ökad insyn för olika aktörers prissättning som i sin tur kan skada konkurrensen på marknaden.

VATTENFALL: Vattenfall välkomnar ökad transparens men denna fråga besvaras bäst av Nordpool, övervakande myndigheter och marknadsplatser. Vi kan dock säga att Nordpool består, liksom övriga råvarubörser, av en köpar- och en säljarsida. All Vattenfalls elproduktion i Sverige säljs via den nordiska elbörsen, Nordpool, och elhandelssidan köper också sin el där.

6. Vad har ni gjort för rörelseresultat (Ebit) samt avkastning på sysselsatt kapital i den svenska verksamheten, per år, under 2000-talet? Fördela på elproduktion och nät.

EON: Ett vedertaget och relevant nyckeltal är att räkna avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital. Det justerade resultatet före finansiella poster och skatt från den löpande verksamheten minskar under 2010 och hamnar på 6,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med investeringar på nästan 10 miljarder under samma år. Rörelseresultatet ökar jämfört med föregående år, främst på grund av byte och försäljning av tillgångar, till exempel försäljningen av Baltic Cable.

Avkastningen på sysselsatt kapital har inte presenterats i det svenska bolagets årsredovisning sedan 2008. Men utifrån E.ON-koncernens beräkning på nyckeltalet (ROCE = Return On Capital Employed), hamnade E.ON Sveriges avkastning på sysselsatt kapital under 10 procent för 2010.

FORTUM: Vi redovisar inte vår verksamhet per land och mäter inte resultatet per land utan enligt vår verksamhetsstruktur per rapporterande segment och divisionsnivå. Men i not 5 i Annual Report 2010 sid 94 visar vi viss information investeringar, tillgångar och anställda per land. Fortum är ett internationellt börsnoterat bolag med verksamheter på den nordiska marknaden, Polen, Baltikum och Ryssland.

Avkastningen på sysselsatt kapital var för koncernen 11,6 procent 2010. Avkastning på totalt kapital för våra elnät i Sverige låg på 5,75 i genomsnitt för 2010.

Sysselsatt kapital för våra elnät i Sverige under 2000- talet återkommer vi med så snart som möjligt. En del information finns hos Energimarknadsinspektionen på denna länk: http://www.energimarknadsinspektionen.se/For-Energiforetag/El/Inrapportering-for-elnatsforetag/Inrapporterade-data/

VATTENFALL: Vattenfall redovisar resultatet fördelat på rörelsesegmenten Pan Europe, Nordic, Central Europe och Benelux och inte på enskilda länder tom 2010. Sverige utgör den absolut största delen av geografiskt område Norden. Rörelseresultat för geografiskt område Norden uppgick för åren 2010 till nedanstående belopp. Vad gäller avkastning på sysselsatt kapital publicerar Vattenfall inte detta resultatmått utan istället avkastning på nettotillgångar, RoNA (Return on Net Assets). Skillnaden mellan måtten är främst att i nettotillgångar inräknas ej likvida medel. Nedan visas RoNA för geografiskt område Norden (dvs inklusive svensk kärnkraft och vindkraft). Geografiskt område Norden EBIT 2010, 21,2 Mdr SEK, och RoNA 2010 18,8 procent. Fler siffror finns tillgängliga i årsredovisningen.

7. Har ni gjort några uppskrivningar av värdet på de svenska tillgångarna under 2000-talet?

EON: Nej, vi har inte gjort några uppskrivningar. År 2010 genomfördes en bytesaffär med Vattenfall av produktionsandelar i samägda vattenkraftverk där bytesaffären medförde en omvärdering till verkligt värde av lämnad ersättning i form av nettotillgångar.

FORTUM: Vi har inte har gjort några uppskrivningar för att skapa högre tillgångsvärden i koncernen via vår redovisning. Våra tillgångsvärden baseras på vad vi betalt för förvärvade verksamheter och löpande investeringar. I samband med förvärv och försäljningar av verksamheter samt omstruktureringar kan omfördelningar av tillgångar göras, som inte påverkar tillgångsvärdena totalt sett.

VATTENFALL: Utöver några reverseringar av tidigare gjorda nedskrivningar har inga uppskrivningar av tillgångar gjorts.

8. Hur ser de redovisade svenska siffrorna ut i förhållande till era övriga marknader? Hur förklarar ni eventuella skillnader i lönsamhet mellan Sverige och andra marknader?

EON: E.ON Sverige verkar utöver Sverige på den danska, norska, finska och polska marknaden. Verksamheten i respektive land är än så länge mycket begränsad – det totala bidraget till E.ON Sveriges resultat understiger 5%. Verksamheten i Sverige omfattar hela värdekedjan och produktslagen el, gas och värme medan verksamheterna i grannländerna i jämförelse bara omfattar mindre delmängder. Verksamheten i Danmark och Polen är värmebaserad, i Finland framför allt elnätsbaserad och i Norge finns endast en mycket liten serviceverksamhet.

I en jämförelse med övriga större marknadsområden inom E.ON-koncernen, uppvisar E.ON Sverige och den nordiska verksamheten en sämre lönsamhet än till exempel Central-Europa och UK. Se bild nedan från E.ON-koncernens årsredovisning 2010.

* I koncernens redovisning för Norden ingår ej verksamheten Climate & Renewables (vindkraft), vilket huvudsaklingen utgör skillnaden mot redovisningen i fråga sex ovan

FORTUM: Vi mäter vårt resultat och lönsamhet på koncernnivå och i våra rapporterande segment som är Power, Heat, Electricity Solutions and Distribution och Russia.

VATTENFALL: Lönsamheten uttryckt i RoNA har varierat mellan åren och även mellan Norden och Centraleuropa. Under åren 2006-2009 var RoNA högre i Vattenfall Centraleuropa medan den var högre i Norden för åren 2004, 2005, och 2010. Skillnaderna i lönsamhet förklaras av flera faktorer såsom: produktions- och försäljningsvolymer, uppnådda priser, temperaturskillnader som påverkat konsumtionen, produktionsvolymer och produktionsanläggningarnas tillgänglighet, drifts- och underhållskostnader och valutakurser.

9. Vad är skälet till att de tre stora elbolagen har en fantastisk lönsamhet på sin tradingverksamhet, medan en del mindre aktörer går med förlust eller helt har lämnat marknaden?

EON: Begreppet ”tradingverksamhet” kan innehålla väldigt många olika roller och se väldigt olika ut från bolag till bolag. Just skillnader i roll, storlek och risktagande, gör det omöjligt med relevanta jämförelser.

FORTUM: Vi kan inte svara för andra företags resultat. Trading har en inbyggd risk i verksamheten som är beroende av vilken riskprofil företaget väljer. Vi säljer vår produktion på Nordpool, på både kort och lång sikt. Normalt är 70-80 procent av produktionen för kommande år såld i förväg och 20-30 procent är öppen. Resultatet för denna verksamhet syns i redovisningen som erhållet elpris.

Till exempel så uppnådde Fortums Power divisione ett kraftpris på 49,7 euro per MWh för 2010 som är lägre en genomsnittspriset på NordPool spot för 2010 som var 53 euro per MWh.

VATTENFALL: Vattenfall Tradings (Business Unit Trading) verksamhet har visat ett bra resultat för 2010 vilket främst har att göra med goda resultat inom bland annat handel med elektricitet, gas, olja och kol. Vattenfall har inte möjlighet att kommentera andra företags verksamhet.

10. Är transparensen i er redovisning på högsta möjliga nivå i dag?

EON: E.ON följer den internationella redovisningsstandarden IFRS (International Financial Reporting Standards).

Sedan flera år tillbaka har inte E.ON några noterade aktier i Sverige, utan endast noterade obligationslån. Detta har inneburit en mindre omfattande årsredovisning sedan 2009. Men under hela tiden har vi upprättat årsredovisning och delårsrapport i enlighet med årsredovisningslagen och gett en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

FORTUM: Vi är ett börsnoterat bolag och granskas som alla andra bolag av revisorer och följer de redovisningsregler som finns på marknaden. Vi redovisar vår verksamhet på ett transparent sätt och får bra betyg av externa parter. Till exempel i den årliga utvärdering av Report Watch. I deras utvärdering av 500 bolags årsredovisningar globalt rankades Fortums redovisning som nummer 29 förra året. Vår websida för investerare blev rankad som nummer 1 av NASDAQ OMX Helsingfors listade stora bolag 2010. Fokus var speciellt finansiell rapportering och transparent information. Vi har också en Hållbarhetsredovsining som är granskad av tredje part, vi är listade i Dow Jones Sustainability indexes sedan många år tillbaka, som bl annat mäter transparens inom finansiell- och hållbarhetsredovisning.

VATTENFALL: Vattenfall's finansiella redovisning anses av kreditgivare, obligationsinvesterare och analytiker vara transparant och av hög kvalitet. Vattenfalls årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har fått höga betyg i flera internationella studier. Kontakta gärna några av de analytiker som regelbundet följer Vattenfall. Namn och kontaktuppgifter finns på Vattenfalls hemsida: http://www.vattenfall.com/en/list-of-analysts.htm

11. Kan säkerheten kring de svenska kärnkraftverken förbättras, eller är den perfekt?

EON: Svenska myndigheter ställer höga krav på säkerheten i våra kärnkraftverk och vi jobbar kontinuerligt med att underhålla och höja säkerheten i våra anläggningar. Huvuddelen av investeringarna i samband med moderniseringsprogrammet är just säkerhetshöjande åtgärder.

Det är bra att debatten fokuserar på säkerhetsaspekten. Säkerheten kommer alltid först på våra kärnkraftverk, även när det gör att vi får kritik för att alla reaktorer inte alltid går för fullt. Vi välkomnar därför alla initiativ som syftar till att göra våra anläggningar säkrare och bättre. De hårdaste säkerhetskraven har hittills alltid kommit från oss själva.

FORTUM: I allt säkerhetsarbete inom kärnkraft, också det i Sverige, görs kontinuerligt utvärderingar och riskanalyser, och på basen av dessa förbättras säkerheten på kärnkraftverken. Detta arbete har gjorts under årtionden att kommer att fortsätta så länge kraftverken är i drift. Myndigheterna granskar att kraftverken lever upp till gällande säkerhetskrav. Som delägare granskar vi inom ramen för styrelsearbetet att säkerhet hanteras och utvecklas på bästa möjliga sätt. Vi har också länge haft en tradition inom kärnkraftsindustrin att analysera mindre och större händelser som hänt på andra kraftverk runtom i världen och se vad vi kan lära oss av dessa.

VATTENFALL: Vattenfall arbetar alltid aktivt och intresserat med olika säkerhetsfrågor vid våra kärnkraftverk. Vi följer med i forskningen och förbättrar ständigt våra säkerhetssystem i takt med utvecklingen på området. Det är vårt ansvar att på olika sätt hela tiden arbeta för bästa möjliga säkerhet, inte minst genom att dela med oss av erfarenheter från våra egna reaktorer och ta tillvara på erfarenheter från andra kärnkraftverk över hela världen. På så vis uppfyller vi också de krav som samhället ställer på våra kärnkraftverk genom Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.

För att säkerställa långsiktig drift av våra kärnkraftverk genomförs det största moderniseringsprogrammet i svensk kärnkraft sedan den byggdes. Programmet pågår ytterligare ett par år och vi har nu investerat drygt hälften av de 50 miljarder kronor som vi har avsatt för investeringar i säkerhet, effekthöjning och yttre skydd och nu börjar vi se resultat.

12. Kan leveranssäkerheten i den svenska elförsörjningen förbättras, eller är den perfekt?

EON: Självklart kan leveranssäkerheten förbättras ytterligare men det sker till högre kostnader. Efter orkanen Gudrun kunde vi konstatera att skadorna på distributionsnätet orsakade störningar i leveranserna som inte var acceptabla. I samråd med nationella och lokala myndigheter har E.ON sedan dess investerat 12 miljarder kronor för ökad motståndskraft mot extrema vädersituationer. Totalt har vi byggt om mer än 17 000 km luftledning till mer vädersäkert utförande, i huvudsak som kabel i mark. Vi fortsätter den ombyggnaden men i något mindre takt än tidigare. Idag har vi en leveranssäkerhet som överstiger 99,98% och vi arbetar för att så kostnadseffektivt som möjligt förbättra den ytterligare men vi uppfattar att den nivå som finns idag i stort motsvarar kunders och myndigheters krav.

FORTUM: Vi har för närvarande 99,98 procents tillgänglighet I vår eldistribution, vilket vi tycker är en hög nivå. Vi har sedan 2005 investerat 6,2 miljarder SEK i våra elnät i Sverige. Och vi planerar att göra ytterligare investeringar i framtidens elnät för att öka stabilitet och tillgänglighet än mer. Leveranssäkerheten när det gäller vår svenska delägda kärnkraft har vi inte varit nöjda med och därför har vi haft ett stort fokus och resurser på att förbättra den. Det kommer vi fortsätta att ha tills vi nått tillbaka till den i internationell jämförelser höga nivån vi hade innan moderniseringsprogrammen startades. I övrigt har vi en mycket hög tillgänglighet för vår vattenkraft och kraftvärme/fjärrvärme. Det som kommer att kunna hjälpa till är också en ytterligare utbyggnad av förbindelserna av kablar inom Norden och mot kontinenten och tillstånd för att bygga ny produktion.

VATTENFALL: Perfekt leveranssäkerhet, i betydelsen inga strömavbrott över huvud taget, är tyvärr inte möjligt att uppnå. Men vi ligger nu på 99,97 procents tillgänglighet och jobbar målmedvetet för att nå ännu högre. De senaste sju åren har vi investerat över tolv miljarder på att förbättra våra nät och en betydande del av de tolv miljarder vi tänker investera de närmaste fyra åren går till områden där vi ännu inte hunnit bygga om. Ett av våra 10 kundlöften handlar om tillgänglighet och där går vi längre än vad ellagen kräver vilket visar vår ambition att möta våra kunders och samhällets krav på ständig tillgång till el idag och i framtiden.

13. Hur stor är koncernens samlade budget för pr, marknadsföring, lobbyism och information?

EON: Det är en uppgift som vi inte offentliggör.

FORTUM: Vi redovisar aldrig separata budgetposter för våra olika aktiviteter.

VATTENFALL: Vi har som policy att inte gå ut offentligt med denna typ av information men vi berättar gärna om vad vi gör inom respektive område.

14. Tunga representanter för industrin är starkt kritiska till både osäkerheten i elförsörjningen och priserna. Vad har ni för kommentar till det?

EON: De två gångna årens situation med ihållande kallt väder i kombination med otillgänglighet i både kärnkraftproduktion, vattenkraftproduktion och ledningskapacitet visar att Sverige har ett starkt elsystem. Även om det fanns ett antal timmar då balansen mellan tillgång och efterfrågan var ansträngd var det aldrig risk för en systemkollaps. Detta verifieras också av Svenska Kraftnät som har det övergripande systemansvaret.

Att priserna varierar i en situation där utbud och efterfrågan är i obalans är inget konstigt. Det är så väl fungerande marknader beter sig. Det är så samhället hushållar optimalt med resurser. I elmarknaden slår dessutom priserna igenom snabbare och med större volatilitet bl.a. för att det inte finns några mellanliggande lager som dämpar prissvängningar. El konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Att produktion och efterfrågan hamnat i obalans gångna vintrar beror på flera sammanfallande faktorer, som resulterat i högre priser enskilda timmar och högre medelpris vintermånaderna.

Utifrån ett långsiktigt perspektiv är stabila spelregler och en långsiktig energipolitik en grundförutsättning för marknaden ska fungera och nödvändiga investeringar ska komma till stånd. E.ON har de senaste fyra åren investerat miljardbelopp och tillfört ny elproduktion till det nordiska systemet. Investeringarna har i samtliga fall minskat koldioxidutsläppen från det Nordiska elsystemet. Investeringar i förnyelsebar produktion stimuleras med olika stödsystem, utsläppskostnader för koldioxid och påverkar då självklart den långsiktiga prisutvecklingen på el. Men att skapa en större flexibilitet på efterfrågesidan påverkar också den långsiktiga prisbilden. Vi kan notera att flera industrier med möjlighet att styra sin produktion också har utnyttjat obalansen genom att minska sitt eluttag och sålt tillbaka elen med bra ekonomiskt utfall.

FORTUM: Vi har förståelse för det synpunkterna när det gäller tillgängligheten i kärnkraften under vissa perioder. Den har vi inte heller varit nöjda med och de operativa kärnkraftbolagen har gjort stora insatser för att förbättra det. Det gav också resultat under denna vinter. Elmarknaden har många utredningar konstaterat fungerar bra, utbud och efterfrågan styr prissignalerna precis som det ska vara på en konkurrensutsatt marknad. Alla marknader kan utvecklas och en viktig del i detta är att bygga ut överföringskapacitet till övriga Europa och att tillståndsprocesserna för att bygga ny kraft snabbas upp.

VATTENFALL: Vi förstår att det blir missnöje om elpriset går upp på den nordiska elbörsen. Vattenfall arbetar med att ha så långa avtal med fasta priser som möjligt med industrin för att skapa stabila förutsättningar. Vattenfalls ambition är att skapa trygga och stabila förutsättningar för den svenska elmarknaden. Vi och våra kunder gynnas mest av en stabil och förutsägbar marknad vilket också delvis är en politisk fråga. När det gäller leveranssäkerheten så är det något som fungerar väl i stora delara av landet i Vattenfalls elnät. Det finns dock förbättringar som behöver göras och vi investerar mer pengar i detta.

15. Hela 97 procent av Aftonbladets och E24:s läsare saknar förtroende för elbolagen, och kräver politiska ingripande för en förändring. Vad har ni för kommentar till det?

EON: De kalla vintrarna har resulterat i en kraftigt ökad elförbrukning i Sverige. Vi har stor förståelse för att många av våra kunder tycker att vinterns kostnader för elförbrukningen varit besvärliga. Detta gäller ju inte minst kunder med rörligt pris och eluppvärmning som har fått mycket höga räkningar två vintrar i rad. Enligt våra beräkningar handlar det om cirka 8 % av våra kunder. Vi har gjort vad vi har kunnat för att hjälpa dessa kunder, t ex genom att erbjuda vinteravtal, räntefria anstånd och avbetalningsplaner. Därtill har vi försökt att förbättra vår information kring marknadsutvecklingen till våra kunder såväl före som under vintern.

FORTUM: Det är tråkigt och vi arbetar aktivt med att försöka förbättra förtroendet. Vi arbetar på en marknad där spelreglerna sätts av politikerna och vi förhåller oss till dessa marknadsförutsättningar. Vi tror själva på marknadslösningar eftersom vi tror att det är det effektivaste sättet för samhället och företag att utvecklas. Det blir också bäst för kunderna med konkurrens. Det är lätt att hitta reglerade energimarknader i Europa där exemplen avskräcker. Dessa har ett enormt behov av ny energi samtidigt som det är stor ineffektivitet, en osäker försörjningstrygghet, hållbarhet och miljöfrågor som inte är adresserade och nyinvesteringar som inte kommer till på dessa marknader.

VATTENFALL: Det är naturligtvis inte bra om förtroendet för oss är lågt. Vi vill vara öppna och berättar gärna om vår verksamhet samt bidra till en väl fungerande och stabil energiproduktion i Sverige. Vattenfall agerar efter marknadens förutsättningar där reglerna sätts av politiker, myndigheter och den öppna marknaden.