Nordea har låtit undersöka hur mycket vi tycker att vi borde ha i buffert och hur mycket vi i verkligheten har.

Inte oväntat så vill de flesta ha en större buffert än den verkliga. Ja i stort sett alla svenskar, 99 procent, tycker att en ekonomisk buffert är nödvändig. Hälften tycker att två-tre månadslöner, netto efter skatt, är lagom. De andra vill ha både mindre och mer. Och det är i stort sett samma fördelning mellan ungdomar, 16-25 år, som bland äldre.

Men det är bara var fjärde som har en så stor summa i verkligheten. Ungefär en av åtta har ingen buffert alls och knappt fyra av tio har en månadslön eller mindre.

Det är också många som har en rejäl buffert, ungefär en av åtta har nio nettomånadslöner eller mer.

Eller som Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea och ansvarig för undersökningen uttrycker det: ”Antingen har vi för få eller för många månadslöner undanlagda. Det tycker jag är synd, här borde man fördela ut sitt sparande för bättre avkastning, om det är så att man har nio månadslöner på ett sparkonto.”.

Ingela Gabrielsson har helt rätt. Ofta låter vi alldeles för stora belopp bara stå kvar på ett konto istället för att placera pengarna mer långsiktigt. Ett mycket enkelt sätt att få mer avkastning är bankernas fasträntekonton där räntan är högre för att du låser pengarna en tid.

De flesta anser att två-tre nettomånadslöner är en lagom buffert. Men stämmer det?

Det varierar givetvis mellan olika individer. Den som bor i en gammal villa behöver ha mer pengar för oförutsedda utgifter än den som bor i en modern hyreslägenhet.

Bortser vi från bufferten för boendet och istället ser på inkomstsidan så är det lätt att konstatera att den minsta buffert bör motsvara en månads utgifter. Blir vi arbetslösa kan det ofta dröja en månad innan de första pengarna från a-kassan dyker upp. Och det är dessutom ett mindre belopp än vad vi är vana att få i lön.

Blir vi långvarigt sjuka eller måste vara hemma och vårda ett barn kan det ibland bli problem med utbetalningarna från Försäkringskassan och de kan dröja. Då är det bra att också ha egna pengar till de räkningar och andra utgifter som kommer under de närmaste fyra veckorna.

En buffert ska täcka de nödvändiga kostnaderna och räcka under den tid som det tar för dig att ställa om din ekonomi till den lägre inkomsten.

Det enklaste sättet att se vad du behöver göra om inkomsten blir mindre är att göra en ”brandövning”. Pröva hur du och din familj klarar utgifterna om en, eller den enda, inkomsten blir exempelvis 75 procent av vad den är i dag. Vad går att dra ner på direkt? Vad kan förändras på längre sikt? Till exempel sälja bilen eller byta bostad.

Men livet behöver inte bli så drastiskt för att du ska ha nytta av en buffert. Tänk tandläkarräkning, nya glasögon om de nuvarande plötsligt går sönder, datorn havererar och liknande händelser. Klarar du av det utan att behöva låna?

Det kan vara svårt att på kort tid skaffa sig en buffert om det är tomt på kontot. Men hellre ett par hundralappar i taget än inget sparande alls.

Och den som känner att pengarna inte räcker till för sparande i tider då man har jobb och är frisk bör fundera över sina utgifter.

Faktum är att min erfarenhet är att det sällan är de med konstant låga inkomster som lever mest riskfyllt. Snarare är det många med hyfsade inkomster som inte bryr sig om att skydda sig för sämre tider.