– När vi ser totaliteten av den här budgeten är jag säker på att jag kommer att kunna beskriva den som en jobbudget, säger statminister Fredrik Reinfeldt till E24.

Totalt har regeringen utlovat reformer i höstens budget på mellan 20 och 30 miljarder kronor. Redan har över 9 miljarder kronor av dem lovats bort:

- I måndags presenterades ett program för att stärka yrkesutbildningarna på 1,8 miljarder kronor.

- Förra veckan aviserade regeringen att socialavgiften för ung arbetskraft sänks, en reform som ger 5,6 miljarder kronor mindre i statskassan.

- Skattelättnaderna för pensionärer beräknas kosta 2 miljarder kronor.

Och fler reformer är på gång, enligt Fredrik Reinfeldt.

– De kommer inom kort, det är det enda jag kan säga just nu, säger han till E24.

Samtidigt visar rapporter att konjunkturinbromsningen går snabbare än väntat. Inflationen är fortfarande hög, BNP-tillväxten är sämre än prognostiserat, exporten försvagas och arbetslösheten förväntas stiga, med värst läge inom industrisektorn, konstaterade Konjunkturinstitutet förra veckan.

Två makroekonomer som E24 talat med tror inte att Reinfeldts åtgärder kommer att räcka för att dämpa arbetslösheten.

– Vår bedömning är att 40 miljarder kronor för att stimulera finanserna och arbetsmarknaden inte är tillräckligt. Vi tror det krävs 10 miljarder kronor till, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist som tror att arbetslösheten kommer att ligga på en högre nivå än den regeringen har kalkylerat med.

– Vi tror att det kommer att behövas mer finanspolitisk stimulans för att underlätta på arbetsmarknaden. Trots att vi har lagt oss på 10 miljarder mer, så tror vi ändå att arbetslösheten kommer att stiga. Vår prognos för arbetslösheten är att den kommer att stiga. 2010 kommer den att ligga på 7,3 procent. Regeringens prognos är 6,5 procent för samma period, säger Robert Bergqvist.

Såväl Robert Bergqvist som Stefan Hörnell, makroanalytiker på Handelsbanken, tror inte heller att stimulanspaketen gör någon märkbar skillnad för att hålla massarbetslösheten stången, eftersom effekterna kan börja synas först när lågkonjunkturen är över.

– Konjunktursvängningarna råder man inte bot på genom sådana här insatser. Däremot kan de dämpas i viss mån. Att arbetslösheten kommer att stiga är väldigt sannolikt. Räntevapnet är mycket snabbare än finanspolitiken, sådana här saker tar tid innan de får effekt, säger Stefan Hörnell.

Robert Bergqvist håller med.

– Det som nu skissas på kan inte träda i kraft förrän tidigast kring årsskiftet. Det lär ju ta tid och det är liksom det dilemma som regeringen har just nu. Hur mycket ska man spendera i miljarder räknat, när ska åtgärderna sättas in och det tredje är att ta reda på vilka instrument som är mest effektiva. Om man vill ha så snabb effekt som möjligt är skattesänkningar, säger Robert Bergqvist.

– Men företagsskattesänkningar kanske inte är det mest optimala om man vill ha en snabb effekt. Där är risken att det tar för lång tid. Hushållen kan gå ut och handla upp pengarna direkt, men företagen har investerings- och planeringshorisonter att ta hänsyn till.

Samtidigt varnar Robert Bergqvist för att sätta alltför stora hopp till att Riksbankens agerande ska fungera som en räddande krockkudde.

– Udden av räntepolitiken försvinner på grund av den kreditoro vi har nu och en stor osäkerhet på finansmarknaden. Det innebär att ränteförändringar som har skett inte når ut till hushållen eller företagen. Kreditkrisen gör att man tappar skärpan i penningpolitiken. Men samma sak gäller finanspolitiken. Det gäller ju att vidta åtgärder som snabbt får fart på tillväxten, säger Robert Bergqvist.

Vad ska finansminister Anders Borg göra nu då?

– Det han kan göra är att utbilda de som blir arbetsslösa så att de åtminstone står rustade när det vänder upp igen så att vi har en arbetskraftsreserv att ta från när det vänder upp. Sedan är strukturella åtgärder som inkomstskattesänkning. I ett läge där du inte kan få en löneökning får man i stället en skattesänkning som gör att du kanske konsumerar lite mer. Det sätter fart på tjänstesektorn och detaljhandeln, tror Stefan Hörnell.