I en uppdatering inför bankernas kvartalsrapporter målar SEB Enskilda upp en mycket dyster bild som borde ge marknaden rysningar, inte minst med tanke på att såväl bank- som exportinriktade verkstadsbolag har stigit kraftigt på börsen den senaste tiden.

Huvuddragen i uppdateringen handlar om de svenska bankernas direkta och indirekta exponering mot exportsektorn, vars avsättningsmarknader pekar spikrakt nedåt. Men det finns ett större bekymmer än så. Hela den svenska ekonomin är starkt exportberoende och dess vinster finansierar en av världens största offentliga ekonomier i relativa termer.

Om farhågorna i Enskildas analys besannas riskerar Sverige betydligt större ekonomiska konvulsioner än under den förra krisen i början av 1990-talet. Här är huvudpunkterna i Enskildas närmast dystopiska scenario:

• OECD spår att samarbetsorganisationens samlade BNP faller 4,3 procent 2009 vilket, om det inträffar, skulle vara första gången i negativt territorium sedan mätningarna startade på 1960-talet.

• OECD-området svarar för mer än två tredjedelar av den svenska exportmarknaden. Exportföretagen står för 54 procent av Sveriges BNP, jämfört med 30 procent på det tidiga 1990-talet.

• Det råder en historisk korrelation mellan tillväxten i OECD och industrins lönsamhet samtidigt som exportföretagen står för hälften av det samlade rörelseresultatet i alla svenska företag och nära 40 procent av bankernas långfristiga utlåning.

• Om den dystra OECD-prognosen infrias kommer det genomsnittliga industriföretaget – noterade och onoterade – att visa negativt resultat före räntor för 2009.

• Den svaga kronan ger inte mycket draghjälp. Till skillnad från i början av 1990-talet väntas det inte finnas någon efterfrågan i omvärlden. Och när efterfrågan stiger är det troligt att kronan kommer att stärkas.

• Förutom en fallande kvalitet i industrins krediter kommer exportnedgången också dra ned efterfrågan inom relaterade näringar som transporter, service, energi och IT, vilka svarar för en betydande återstående del av näringslivets samlade vinster.

• Hittills har 55 procent av alla varsel sedan i höstas kommit inom tillverkningsindustrin. Det finns en risk att varslen nu sprider sig till de relaterade sektorerna.

• Bolånemarknaden är mindre riskfylld i dag jämfört med 1990-talets början till följd av betydligt lägre räntor, men i gengäld är arbetslöshetsersättningen betydligt stramare i dag.

Samtidigt konstaterar Enskilda att de svenska storbankerna förmodligen kommer att visa goda resultat i kvartalsrapporterna som börjar komma in den här veckan men aktierna har stigit så kraftigt att marknaden inte prisar in den stora långsiktiga risk som finns i systemet.

Det är fortfarande alldeles för tidigt att utesluta ytterligare nyemissioner i svenska banker. I Enskildas worst case-scenario handlar det om ett samlat ytterligare kapitalbehov bland de fyra stora bankerna på över 60 miljarder kronor.

I samband med uppdateringen sänkte Enskilda rekommendationen på Handelsbanken och Swedbank till 3-Sälj, samma nivå som Nordea redan hade.

Men som sagt var, om den dystra profetian slår in är det inte bara ett bank- och industriproblem, det riskerar att bli ett samhällsekonomiskt problem.