Fondmarknaden domineras av stora fonder med förvaltnings-avgifter som är alldeles för höga sett till avkastningen.

En titt i backspegeln visar att bankernas storsäljande Sverigefonder inte har kunnat skryta med utvecklingen de senaste åren. Detta trots att de marknadsförs som aktivt förvaltade där förvaltaren ska sträva efter en bättre värdeförändring än genomsnittet på den börs eller de börser som fonden jämför sig med.

Bankernas Sverigefonder är relativt dyra med en snittavgift på ungefär 1,4 procent.

Jämför vi utvecklingen de senaste tre åren för de Sverigefonder, med fokus på stora bolag, som finns med i fondutvärderingsföretaget Morningstars databas, är det först på åttonde plats vi hittar en bankfond. Det är Robur Vasaloppsfond, med en fondförmögenhet på 17 miljoner kronor, vilket gör den till en av de mindre spelarna i klassen.

Tittar vi istället på hur några av de största Sverigefonderna, sett till fondförmögenhet, har klarat sig under samma period är det ingen av storbankernas fonder som slår index.

Bästa stora fond på tre års sikt är istället AMF Pension Aktiefond Sverige som har slagit index med närmare 3 procentenheter. Sett på fem års sikt är det ingen av de stora fonderna i vår jämförelse här nedan som slår index. Men även här är det lågprisbolaget AMF, som tillsammans med Folksam har den lägsta avgiften på 0,4 procent, som har klarar sig bäst.

Fredrik Nordström, vd på AMF Pension fondförvaltning, konstaterar att högre avgifter ger mer motvind i förvaltningen.

–Låga avgifter har varit en stor förklaring till vår framgång. Om vi tar ut en procentenhet lägre avgift än snittfonden behöver vi inte heller tjäna ihop den procenten innan vi kan leverera ett resultat.

–En aktiv förvaltning i kombination med en långsiktighet i förvaltningsorganisationen till följd av att vi främst förvaltar livbolagspengar är andra förklaringar.

En del hävdar att fondavgifter inte spelar någon roll och att det är resultatet efter avgifter som är det viktiga.

–Vi har därför nyligen låtit gå igenom forskning på området. Resultatet visar att aktiv förvaltning i kombination med låga avgifter ger högst avkastning, säger Fredrik Nordström.

Till skillnad från hur det brukar vara på andra marknader håller många sparare fast vid dyra och dåliga fondprodukter. Ett skäl är att de vill slippa skatta för fonderna.

–När spararna låter pengarna ligga kvar i dyra fonder uppstår varken pristryck eller krav på annan utveckling.

Flertalet fonder styrs av Stockholmsbörsens index på ett eller annat sätt. När fondernas resultat blir mer lika blir också avkastningen viktigare. En avgift på 0,4 eller 1,4 procent gör stor skillnad över tiden, särskilt när det visar sig att förvaltarna lyckas ungefär lika bra eller dåligt.

–Därför är det viktigt att sätta fokus på frågan om avkastning i förhållande till avgifter. Genom fondavgifter betalar spararna inte bara för kapitalförvaltningen utan även för rådgivning och distribution och här finns det ingen anledning för spararna att utvärdera om det är värt priset, säger Fredrik Nordström.

Däremot behöver inte höga avgifter betyda att en fond går dåligt. Många uppstickarbolag har generellt höga avgifter då de saknar storbankens stordriftsfördelar.

–För att motivera sin existens har de ofta också en extremt aktiv förvaltning som kostar pengar. Det är lite av en vinna-försvinna-strategi som inte nödvändigtvis ger en bra avkastning för kunden på lång sikt, säger Fredrik Nordström.