Givet en ständigt tickande inflation är det inte märkligt att hushållens nominella boendekostnader ökar med tiden - det motsatta inträffar under perioder med sjunkande räntor. Utvecklingen mellan 2005 och 2008 visar dock med all önskvärd tydlighet hur stigande räntor, villapriser och energikostnader kan samspela och på kort tid kan sätta hushållsekonomin på huvudet.

Den genomsnittliga ”Sverigevillan”, uppger mäklarbyrån Bjurfors, kostade 2005 lite drygt 1,5 miljoner kronor. Med Stadshypoteks tvååriga boränta, då på drygt 2,7 procent, gav det en nettokostnad efter skatteavdrag på knappt 30 000 kronor per år.

Under treårsperioden sedan 2005 har villapriserna gått upp nästan 30 procent, detta samtidigt som boräntorna krupit upp till över 6 procent. Sammantaget ger detta en årlig räntekostnad – återigen efter skatteavdrag – på runt 85 000 kronor. För den genomsnittliga villaägaren motsvarar detta utgifter på ytterligare 4 500 kronor per månad.

-Att villapriserna har fortsatt att utvecklas uppåt indikerar att smärtgränsen först nåtts nu, skriver Anders Thorell, vd Bjurfors.

-Kombinationen av stigande räntor, högre energiförbrukningskostnader och en mer osäker konjunktur gör att vi nu kommer att se en svag nedgång på villamarknaden. Min analys är att priserna kommer att dämpas med cirka 10 procent beroende på den ränteutveckling som sker framöver, skriver Anders Thorell.