Hushållens syn på det ekonomiska läget fortsätter att vara betydligt dystrare än normalt, enligt Konjunkturinstitutet (KI) , även om inställningen har förbättrats något de senaste månaderna.

Hushållen ser också allt dystrare på arbetslöshetens utveckling, 65 procent tror att arbetslösheten ska öka framöver. Även synen på den egna situationen på arbetsmarknaden är dystrare än normalt.

- Det är rimligt att man är mer pessimistisk om sin egen situation i och med att man är mer pessimistisk om arbetsmarknaden. Det är däremot konstigt att man är mindre oroad om den svenska ekonomin nu än vad man var månaden före med tanke på prognoserna för svensk ekonomi dras ned och att finansoron blåser runt hörnet, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

Förklaringen till att svenskarna ser lite ljusare på den svenska ekonomin, än vid de två föregående månadsmätningarna, kan vara att KI-intervjuerna gjordes precis innan den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs och den amerikanska med flera stater vidtog diverse räddningsåtgärder.

- Vi får inte med reaktionen på det senaste som hänt i den här mätningen. Om det blir lite bättre i oktober, till följd av olika räddningspaket, kanske vi inte ser något ras i den mätningen heller. Om frågan hade ställts veckan efter Lehman-konkursen hade hushållen varit mer oroade för den svenska ekonomins utveckling, säger Cecilia Hermansson.

När det blir problem i ekonomin blir naturligtvis även företagen försiktigare, de börjar dra ned och det finns inte längre utrymme för nyanställningar. Det leder i sin tur till att hushållen blir än mer pessimistiska om sin situation.

- Det pekade nedåt redan före den här mätningen och trenden är fortsatt nedåtriktad. Vi har inte haft de här nivåerna sedan vår egen finans- och fastighetskris i början av 1990-talet, säger Cecilia Hermansson.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, tycker det är intressant att hushållen på ett tidigt stadium har börjat förbereda sig för dystrare tider; förväntningarna har rört sig nedåt under lång tid.

- Man har gradvis bekymrat sig mer om svensk ekonomi. Det speglar mycket av det som har hänt med oljepriset , börsoron och risken på bostadsmarknaden. Men man underskattar riskerna för den egna ekonomin, säger Robert Bergqvist.

Han säger att det idag finns ungefär lika många optimister som pessimister när det gäller den egna ekonomin. Men nu kommer tecknen på sämre tider med ökat antal varsel och stigande arbetslöshet.

- Jag tror att fler hushåll kommer att uttrycka oro för den egna ekonomin, säger Robert Bergqvist.

Framöver ser vi sannoliktstigande boräntor , till följd av den globala finansoron, fortsatta börsfall och sjunkande huspriser.

- Hushållen var tidigt ute med den globala konjunkturnedgången. Men risken är att man underskattar risken för den egna ekonomin. Det blir påtagligt när man börjar titta på de egna siffrorna, får årsbeskedet från banken och folk man känner förlorar jobbet, säger Robert Bergqvist.

Han säger vidare att företagen har varit i en förnekelsefas långt in i den här konjunkturfasen och levt i tron att resten av världen inte skulle påverkas av nedgången i USA. Nu är dock klimatet bland företagen annorlunda och man är medveten om att man har en sämre konjunktur framför sig i år och nästa år.

- När företagen inser att nedgången inte är tillfällig utan att den blir mer beständig funderar de över sina strategier och anpassar sig till konjunkturen; sparar, drar ned på personal och skjuter investeringar på framtiden, säger Robert Bergqvist och tillägger:

- Även om vi skulle lösa kreditproblematiken här och nu kommer vi inte undan konjunktureffekterna.

En annan parameter i KI:s undersökning är hushållens iInflationsförväntningar. På tolv månaders sikt har de fallit till 2,4 procent i september från 2,9 procent i augusti och 3,7 procent i juli.

- Här har man tagit intryck av de lite lägre råvarupriserna och att vi går mot en normalisering av inflationen efter den här puckeln på inflationskurvan som vi haft, säger Cecilia Hermansson och tillägger:

- Det här är en intressant undersökning som kan få effekter på den reala ekonomin.