Den svenska kompositörsduon Bloodshy & Avant skrev för några år sedan låten ”Toxic”, som framfördes av Britney Spears.

Det dryga tre minuter långa stycket spelade på kort tid in 60 miljoner kronor i rena royalties, och svenskarna bakom pseudonymen, Pontus Winnberg och Christian Karlsson, blev mångmiljonärer i ett trollslag.

Trots att Sverige allt sedan ABBA:s internationella eriks-gata fostrat många skickliga låtskrivare, är det ytterst få som når elitskiktet. Här finns namn som Max Martin, Jörgen Elofsson och den framlidne Denniz Pop, men på senare år även nya namn som Bloodshy & Avant och Nadir Khayat, som bland annat skrivit åt Lady Gaga.

Det är dock en bransch av kontraster. Av Stims (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) cirka 60 000 anslutna kompositörer fick 89 personer in mer än 500 000 kronor förra året. Drygt 4 200 upphovsmän fick in mellan 5 000 och 500 000 kronor.

Den bredare gruppen svenska låtskrivare är yrkesmän och yrkeskvinnor vars tillvaro är långt från kändiskalas och mångmiljonavräkningar.

Anders Hansson, som genom åren skrivit för bland andra BWO och Alcazaar, fick i år en riktig fullträff med det svenska stjärnskottet Agnes Carlsson. Den forna Idol-vinnaren figurerar i dag på topplistor över hela världen, framburen av hitlåten ”Release me”.

Trots framgångarna med Agnes, menar Anders Hansson, är det inget som kommer ge några astronomiska summor.

- Jag tror inte att det blirså mycket. Vissa låtar, som blir teman, de rullar under en så lång period att det kan bli mycket pengar över. Men det här kan i alla fall bli ett tillskott i många år framöver, säger han till E24.

Anders Hansson har livnärt sig som låtskrivare sedan 80-talet då han fick en hit med Abba-sångerskan Agneta Fältskog. Han konstaterar, efter 20 år i branschen, att han levt förhållandevis gott på musiken, men att det hela tiden varit ett ”nio-till fem-jobb” som krävt mycket hårt arbete.

Andra branschkollegor har hittat andra sätt att dryga ut hushållskassan, till del av ren nödvändighet sedan.

- Låtskrivaryrket är 1 procent inspiration, 99 procent svett, konstaterar branschkollegan Patrik Henzel som skrev Melodifestivalbidraget, ”Kärlekssång till dig”, som framfördes av Markoolio och Linda Bengtzing.

Henzels bidrag till melodifestivalen gav, enligt honom själv, lika mycket pengar som Markoolio ensam fick in under tre eller fyra spelningar. Och då var han tvungen att dela med övriga låtskrivare.

En låt i melodifestivalspektaklet är således ingen säker nyckel till framgång.

Efter tolv år som självförsörjande låtskrivare ägnar han i dag en betydande del av sin arbetstid på att göra ljudeffekter till ett nätcasino.

- De betalar åtminstone, och de betalar bra, säger han och fortsätter:

- Jag har en familj att försörja, jag kan inte säga till elbolaget att folk laddar ned min musik gratis. Att jobba som låtskrivare enbart på den svenska marknaden, det är ren välgörenhet.

Patrik Larsson, manager och musikindustrikonsult, konstaterar att branschen är oerhört tuff, och att det finns en påtagligt hög tröskel för dem som vill in. För de som kommer över, menar han, är dock många problem ur världen.

Och att drömmen om en framtid som låtskrivare är levande för många unga svenskar var tydligt när Stim i veckan arrangerade en branschdag på anrika Nalen.

Lokalerna kryllade av unga musiker och artister som med demoskivor i näven uppvaktade industrifolk till höger och vänster. Drömmen om fler svenska hitlåtar lever i allra högsta grad.

- Om du lyckas en gång och får till en dunderhit så har det mesta löst sig. Titta på Andreas Carlsson och Anders Bagge (männen i Idol-juryn), de behöver inte direkt jaga jobb i dag. Du är tre minuter från en hit. Kan du upprepa det så har du en karriär, då kommer folk till dig, säger Patrik Larsson.