Hennes företag Umbilical Design arbetar med rymddesign och rymdtekniköverföring. Det senare innebär att ta vara på all forskning och använda den till något vettigt i jordiska sammanhang.

Cecilia Hertz harnyligen också varit med och sjösatt ett projekt, Down to Earth, som ska koppla ihop rymden med hållbar utveckling och som ska skapa ett ökat teknikintresse hos unga.

Det är ett samarbetsprojekt med Internationella Handelshögskolan i Jönköping och företaget Googol som inkluderar högskolor, näringsliv och rymdorganisationer. Det ska pågå i tio år och ska främja innovation och nya arbetstillfällen.

Siktet är närmast inställtpå världsutställningen i Shanghai 2010 och den svenska utställningspaviljongen. Där ska, i samarbete med svenska företag, visas upp hållbara idéer som baseras på rymdteknologi och rymdmaterial.

Cecilia Hertz var inte rymdbiten från början, ett tag funderade hon på att bli arkitekt, men hon utbildade sig istället till industridesigner i Lund, med en masterexamen.

Tillsammans med tre studiekamrater for hon över till rymdflygstyrelsen Nasa i Houston, Texas, för att göra sitt examensarbete. De designade en räddningsfarkost för den internationella rymdstationen, ISS, som de först testade i tyngdlöshet i Frankrike.

På Nasa blev hon som förtrollad av miljön och kreativiteten och fick inspiration av människorna som jobbar där. Hon kände att detta var hennes intresse, det här ville hon jobba med.

– Min tidigare drivkraft såg helt annorlunda ut, innan jag kom till Nasa. Jag såg mig själv jobba med design management i en ledningsgrupp – eftersom design är innovation och bör in på ledningsnivå. Men Nasa fick mig att ändra inriktning.

Efter examen 2001startade hon sitt företag Umbilical Design, Sveriges första företag med inriktning på design och arkitektur för rymden och andra extrema förhållanden.

– Umbilical är en rymdterm och avser allt som förbinder varandra, förklarar hon.

Hon äger det mesta av sitt företag men vill expandera och eventuellt ta in flera ägare. Hon håller ofta föredrag och gillar att inspirera andra, så det blir också många möten och resor.

Numera har hon det mesta samarbetet med Esa, den europeiska rymdorganisationen, med huvudkontor i Paris och tekniskt kontor nära Amsterdam.

– Jag vill jobba branschöverskridande, förtydligar hon. Det såg jag på Nasa, hur folk jobbade i team med olika yrkesgrupper. Det inspirerade.

Cecilia Hertz är vän med vår svenske astronaut Christer Fuglesang, hon lärde känna honom för tio år sedan och de har jobbat en del tillsammans.

– Genom honom har Sverige fått synlighet och en viktig roll inom internationell utveckling av rymdsektorn.

I höstas började hon jobba igen efter mammaledighet – ”jag gick till 3 000 procent på nolltid” – men bröt foten och blev tvungen att slå av på takten lite.

Cecilia Hertz medger att hon har ett ovanligt jobb, det inser hon när hon träffar folk. Hon hyr in sig hos Googol på Floragatan i Stockholm, där dåvarande Tjeckoslovakiens ambassad tidigare låg. Faktiskt är husets coola arkitektur lite rymdlik, konstaterar Cecilia.

Rymdforskning ifrågasätts av mång, de tycker att det är slöseri med pengar?

– Teknikkunskapen som kommer ur rymdforskningen kan användas för att skapa nya hållbara lösningar och produkter på jorden, framhåller Cecilia Hertz.

– Man kan lösa energiproblem, viktigt inte minst för u-länder, och skapa en mängd nya arbetstillfällen.

– Varje krona som investeras i rymdindustrin kommer samhället till gagn 20 gånger om i form av nya företag, nya produkter och nya jobb. Material som används i rymddräkter kan användas i kläder för exempelvis brandmän, eller för alpin- eller seglarutrustning.

– Skogen har också en koppling, genom ytbehandlingsmaterial, sågklingematerial och vatten­reningsteknik för massaindustrin, exempelvis.

Härnäst ser hon fram emot människans första resa till Mars, som man jobbar med på Nasa.

– Det måste finnas en bas på Mars för dem som ska vistas där och det leder till ny kunskap och annorlunda lösningar som kan användas i stads- och bostadsplanering på jorden, inte minst ur ekologisk aspekt. Allt måste återvinnas.