– Man har vidtagit ett antal åtgärder, inrättat antikorruptionsprogram, myndigheter, skapat policyer, med mera. Men som vi kan mäta det är resultatet på marken noll. Det är ganska uppseendeväckande, säger Bo Rothstein, som leder EU:s nystartade forskningsprojekt om antikorruption, Anticorp.

– Problemet är att det finns enormt mycket feltänk i den här verksamheten. Man har tänkt fel om hur viktigt problemet är, om hur korruption bör definieras och hur den kan bekämpas, säger han.

• LÄS OCKSÅ: ”Våra företag mutar inte”
• LÄS OCKSÅ: ”Krävs mutor måste man dra sig ur”

Det största problemet, som Bo Rothstein ser det, är att i princip ingen – inte ens de som arbetar med antikorruption – har förstått hur illa korruption är för befolkningen i ett land. Faktum är att det är korruptionsnivån, inte demokratinivån, som är mest avgörande för befolkningens välmående, enligt den forskning som kommit de senaste åren. Samtidigt fokuserar såväl Sverige som resten av världen först och främst på demokratifrågor i sitt bistånd till utsatta länder.

– Jag är den sista som argumenterar mot demokrati. Men det är inte ökad demokrati leder till minskad spädbarnsdödlighet, fattigdom, ökad livslängd, och så vidare. Om det är målet, är det absolut viktigaste att få ordning på statsförvaltningen, säger han.

– Och här kommer nästa dåliga nyhet: dessvärre hjälper inte införandet av demokrati mot korruption. Många av de värst korrumperade länderna är de nyligen demokratiserade.

• LÄS OCKSÅ: ”Svårt undvika korrupta bolag”
• LÄS OCKSÅ: Svenskt arbete mot mutor får svidande kritik

Både Sverige och världssamfundet tänker också helt fel om hur korruptionen bör bekämpas, menar Bo Rothstein. Enligt den rådande teorin bekämpas korruption bäst uppifrån, genom att makthavaren i landet inför incitament för att de längre ner i hierarkin ska bli hederliga. Men att närma sig problemet den vägen är hopplöst, menar han.

– Det är en synnerligen feltänkt teori som har varit förödande för arbetet mot korruption. Om det bara handlar om att förändra incitamenten skulle problemen vara väldigt enkla att åtgärda. Men i ett genomkorrupt samhälle, vem är ledaren som ska införa förändringarna? De som är högst upp är ju de som tjänar mest på korruptionen, säger han.

HELA GRANSKNINGEN Läs tidigare delar i serien om blågula mutor

– Det är bara att titta på de korrupta ledarna som nyligen störtades i arabvärlden och deras bankkonton i Schweiz för att förstå att det inte fungerar.

Inte heller tanken att korruption kan förklaras med kulturella skillnader i etik och moral, där lösningen är att utbilda befolkningen, ger Bo Rothstein mycket för.

– Det är en minst lika feltänkt teori. Forskning visar att människor i djupt korrupta samhällen har i princip samma etiska syn på korruption som vi har. De vet att det de gör är fel, säger Bo Rothstein.

• LÄS OCKSÅ: Dyrt för företag att ta lätt på korruption
• LÄS OCKSÅ: Svenska företag plågsamt naiva

Inte heller en mindre offentlig sektor, som många nationalekonomer ser som ett sätt att minska korruptionen, är en effektiv medicin enligt Bo Rothstein. Snarare är sanningen den motsatta, menar han, och påpekar att han och några kolleger snart släpper en uppsats med namnet ”Big government is good government” som illustrerar just det sambandet. I ett land där invånarna betalar väldigt lite i skatt, bryr sig invånarna av naturliga skäl inte lika mycket om korrumperade makthavare. Men när skatten blir högre blir sambandet mellan den egna plånboken och korruptionen tydligare.

Så vad är då förklaringen till att korruption är så allmänt förekommande i många delar av världen och så svår att bekämpa? Huvudproblemet är att de som deltar i korruption inte ser något alternativ, menar Bo Rothstein. För till exempel en mexikansk polis är det meningslöst, till och med farligt, att vara den enda som inte tar mutor. För en invånare i en indisk by finns det inget att vinna på att vara den enda som inte mutar läkaren för att få sina barn vaccinerade.

Samma sak gäller för företag som finns på de korrupta marknaderna. Grunden är ett ”kollektivt agerande”, som Bo Rothstein benämner det. De som deltar i korruption inser att det är fel – men eftersom alla andra sysslar med det, är det meningslöst göra något själv.

– Det här gör att korruptionen är mycket svår att komma åt. Den går inte att angripa med små steg, det måste ske genom en närmast revolutionär förändring av samhället, säger Bo Rothstein.

• LÄS OCKSÅ: Kinasatsningen blev en mardröm
• LÄS OCKSÅ: Svenska bolag betalar mutor i Ryssland

Att svenska företag, som går in i länder med svåra korruptionsproblem, skulle kunna få ett samhälle att vända mutorna ryggen är inte särskilt troligt, menar Bo Rothstein.

– Mitt intryck är att man snarare tar seden dit man kommer. Det finns naturligtvis undantag men då handlar det om mycket stora företag. De flesta hamnar i situationen att om man inte betalar, då förlorar man mot konkurrenterna.

Hur fungerar Sveriges arbete mot korruption, som du ser det?

– Vi gör nästan ingenting. Korruption finns med på Sidas åtgärdslista men det är bara en punkt av femton andra. Man har inte insett problemets vidd, och framför allt har man trott att om man inför demokrati så löser sig korruptionsproblemen också. Så är det inte.

Finns det något i dagens arbete mot korruption som får effekt, som du ser det?

– Det finns ett skäl att vara optimistisk. 136 länder skrivit på FN:s konvention om korruption. Många menar att den är helt meningslös men det tror nog inte jag. Samma kritik fördes fram mot konventionen för mänskliga rättigheter och där har vi ändå sett en betydande effekt. Normativa argument av den här typen har en inte obetydlig bärighet.

– Men måste tänka annorlunda om problemets natur. Det är inte ett styrningsproblem, och det är inte ett etikproblem.

• LÄS OCKSÅ: ”Det går visst att göra affärer i Kina utan mutor”
• LÄS OCKSÅ: ”Alla är korrupta – utan undantag”

Blågula mutor: Hela granskningen

"Alla är korrupta - utan undantag"

Svenska företagare drabbas av korruption i Kina, men på hemmaplan råder okunskap om problemen.

Kinasatsningen blev en mardröm

Kinassatsningen blev en mardröm för den svenska företagren som tvingades in i en livsfarlig korruptionshärva.

Svenska bolag luras till korruption

Korruptionsrisken får många svenska företagare att dra öronen åt sig och helt undvika att göra affärer i Kina.

Miljoner rubel under bordet

"Det går att göra affärer i Ryssland utan mutor, det tar bara längre tid", säger ett handelsråd vid svenska ambassaden.

En enda fällande dom på 13 år

Sverige i bottenligan när det gäller internationellt samarbete mot mutor. Överåklagare Gunnar Stetler är självkritisk.

"Svårt undvika korrupta bolag"

Som sparare i etiska fonder måste man acceptera att äga aktier i bolag som ägnar sig åt korruption, menar Folksam.

Scania-chefer åtalas för kickbacks i Irak

Åtal väntas mot två Scania-chefer som misstänks ha betalat tiotals miljoner olagligt till Saddam-regimen.

"Revisorn ska inte vara detektiv"

Få anmälningar görs trots att revisorer måste anmäla misstankar. "Det ligger inte i revisorsrollen att aktivt söka efter brott", säger FAR:s vd Dan Brännström.

Mutor - vardag i världen

Hundratals svenska företag är aktiva på flera av de mest korrumperade marknaderna i världen.