Deltidsarbetslösa har sedan i april endast rätt att stämpla upp för att kompensera för sin deltidsarbetslöshet under 75 dagar. Sedan får de antingen klara sig på sin deltidslön eller säga upp sig om de inte hittar något heltidsarbete.
Mer än hälften, 62 procent av de personer som får ersättning från Kommunals a-kassa, arbetar deltid, säger Anders Bergström, ordförande för Kommunals a-kassa, i ett uttalande. Under de närmaste månaderna räknar Kommunal med att betydligt fler svenskar kommer att bli utförsäkrade.
Nära 39 000 svenskar räknas för närvarande som deltidsarbetslösa, och Anders Bergström tror att de riskerar att få det ännu svårare ekonomiskt när arbetslösheten stiger nästa år.
För några år sedan var antalet deltidsanställda med ersättning från a-kassan dock betydligt högre. En undersökning som Sveriges Kommuner och landsting gjorde förra året visade exempelvis att antalet deltidsarbetslösa i vård och omsorg hade minskat med 67 procent mellan år 1999 och 2007 - från 29 500 personer år 1999 till 9 900 år 2007, enligt SKL.
Och enligt Eva Hansson Törngren, arbetsförmedlingschef södra Kalmar län, lönar det sig för många deltidsanställda förmodligen inte att säga upp sig. En stor andel av deltidare arbetar mellan 50 och 75 procent, menar hon, och då är det frågan om man vill ta risken att säga upp sig med den osäkerhet det innebär.
– Under de senaste tre månaderna har 55 procent av de personer över hela riket som avaktualiserats som deltidsarbetslösa fått jobb hos samma arbetsgivare.
Det visar på att en majoritet av de deltidsarbetslösa väljer att stanna hos samma arbetsgivare.
– Antingen har de väl fått mer tid hos sin arbetsgivare eller också väger det över att man får vara kvar hos samma arbetsgivare. Alternativet att säga upp sig och ta jobb någon annanstans, och det är inte så säkert att det går att hitta ett nytt jobb i lågkonjunkturen.
Dessutom är frågan hur många av de deltidsarbetslösa som faktiskt skulle få det bättre ställt som heltidsarbetslösa. Det är i huvudsak den som jobbar mindre än 50 procent som kan ”tjäna” på att säga upp sig.
– Säg att du har en 75-procentig anställning – vad vinner du då på att gå ut i hel arbetslöshet? För att det ska löna sig att gå över i hel arbetslöshet ska du kanske arbeta 40-50 procent, säger Eva Hansson Törngren.
Regeringen säger sig vara nöjd med de effekter 75-dagarsregeln hittills gett. I en intervju med SKTF:s tidning i november säger Eva Uddén Sonnegård, statsekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, att regeringen inte har några planer på att avveckla den.
– Sedan förändringen genomfördes har deltidsarbetslösheten gått ner i många kommuner, vilket pekar på att vi är på rätt väg. Det rimliga är att en person som arbetar deltid ska söka heltidsjobb i stället för att vara beroende av en arbetslöshetsersättning, säger Eva Uddén Sonnegård till SKTF-tidningen.
Enligt henne är syftet med 75-dagarsregeln att fler deltidsarbetande ska gå upp i arbetstid.
- Begränsningsregeln syftar till att fler ska få heltidsjobb. Vi menar att arbetsgivare i större utsträckning kommer att erbjuda heltidsjobb om inte möjlighet till deltidssutfyllnad finns. Dessutom kan den som är deltidsarbetande få ett nystartsjobb på heltid under 2008, säger Eva Uddén Sonnegård.
Nästa år kan det dessutom bli aktuellt med ytterligare skattavdrag för arbetsgivare som låter sina deltidsarbetslösa anställda gå upp i arbetstid. Riksdagen ska rösta om ett förslag till dubbel skatterabatt, som skulle innebära att kostnaden för arbetsgivare som låter anställda gå upp i tid minskar betydligt.
- För en anställd som går från att arbeta 50 procent till 100 procent och som tjänar 10 000 och går upp till 20 000 i heltidslön blir ökningen av lönekostnaderna vanligtvis 10 000 kronor plus sociala avgifter på 4200 kronor. Men om det blir en dubbel skatterabatt behöver arbetsgivaren endast betala omkring 8500 kronor, säger Eva Hansson Törngren.
