Genom ett så kallat uppskov kan den som sålt en bostad och köpt en ny vänta med att betala eventuell vinstskatt till senare tillfälle.
Trots att skatteverket svänger med åtskilliga kriterier och villkor som alla har betydelse för ditt uppskov, så är förfarandet för gemene svensk förhållandevis okomplicerat. Dock, som en av Skatteverkets handläggare påpekar, har många svenskar ventilerat sin oro över nya beskattningsregler och räntor. Dessa blir dock inte aktuella förrän vid deklarationen 2009.
För bostadsaffären är det blankett K6 som ska fyllas i från grunden och ingenting serveras således förtryckt. Läget är lite annorlunda för internetdeklaranten som får en del på köpet. Se länkar till höger för mer information.
Har du sålt din bostad under 2007 förväntas du göra en grundlig redovisning av inkomster och utgifter som uppstått i samband med boende och försäljning. I samband med detta läggs grunden till vinst och uppskovsberäkningar.
Bostadsrättsföreningen bistår normalt sett med kontrolluppgifter som anger både försäljningspris och anskaffningspris samt eventuellt kapitaltillskott – pengar som i förekommande fall inbetalats för gemensamma reparationer och byggnationer.
Själv måste du redovisa försäljningsarvode (inklusive mäklararvode), poster från en eventuell inre reparationsfond samt förbättringsutgifter.
Förbättringsutgifter gäller värde- eller funktionshöjande ingrepp som utförts senast fem år innan försäljningen. Här ingår som exempel nya vitvaror och upprustningar som förbättrar skicket på bostaden. Att måla hallväggen Stockholmsvit bara för att trissa upp prislappen är dock inte ett ingrepp som staten vill sponsra. Tumregeln, menar Skatteverkets handläggare, är att åtgärden ska sättas i relation till lägenhetens skick – inte dess estetiska prägel.
På framsidan av K6-blanketten redovisas försäljningspris, försäljningsarvode, inköpspris, förbättringsutgifter, kapitaltillskott samt eventuell del i reparationsfonder. På nedersta raden hittar du slutligen din vinst.
För bostadsaffärer gjorda under 2007 uppgår skatten till totalt 20 procent, eller 30 procent av den skattepliktiga vinsten (2/3 av vinsten är skattepliktig). Om du har gjort en vinst och inte vill ha uppskov, för du över hela beloppet till ruta 65 i inkomstdeklarationen. Skatteverket räknar självt ut det skattepliktiga beloppet och slutskatten ska sedan betalas in manuellt.
För den som vill ha uppskov väntar baksidan av K6-blanketten. Om priset för den nya bostaden motsvarar eller överstiger det du fick för den förra bostaden kan du få uppskov på hela mellanskillnaden. Köper du däremot en billigare bostad blir du guidad genom en uträkning som ger dig det högsta möjliga uppskovsbeloppet.
För uppskovsspekulanten går det att begära ”slutligt” eller ”preliminärt” avdrag. Vad som gäller för att göra ett slutligt respektive preliminärt avdrag är individuellt och beror på vilken typ av bostad affären gäller, när affären genomfördes samt vilken typ av ersättningsbostad deklaranten har köpt istället. För detaljerad information, se länk till höger.
För bostadsaffärer underskrivna under 2008 gäller ett par nyheter som blir aktuella först i samband med 2009 års deklaration. En av de mest kontroversiella tillskotten är räntan på 0,5 procent av uppskovet. Samtidigt höjs vinstskatten från 20 till 22 procent. Slutligen införs ett uppskovstak på 1,6 miljoner kronor, där skatten på all överskjutande vinst måste inbetalas på en gång.
För detaljerad information om deklarationen av bostadsaffärer, se länken till höger.



