LÄS MER: ”Borg beredd att öppna plånboken”

I generationer har statsråd träffats och dividerat olika kommande politiska reformer i statsministerns hedersbostad på Harpsund i Södermanland. Allt följt av en traditionell kräftskiva.

Nu möts regeringen än en gång på klassisk mark för att diskutera höstens budgetproposition, frossa i kräftor - och, om andan faller på, ta en tur i den beryktade Harpsundsekan.

På frågan vilken diskussion som kommer att hetta till mest under överläggningarna svarar några av landets ledande ekonomer unisont: satsningen på infrastruktur och forskning, som både Reinfeldt och Borg de senaste veckorna stolt har propagerat för i medierna.

LÄS MER: ”Harpsund ombyggt för 17 miljoner”

Alla låter sig dock inte imponeras. Lars Calmfors, professor vid Stockholms universitet och före detta ordförande i Finanspolitiska rådet, höjer redan nu att ett varningens finger inför regeringens prioriteringar.

– Problemet med den typen av satsningar är att de är svåra att dra i gång snabbt, och det kan man känna en viss oro inför. Det är exempelvis inte effektivt att bara fort öka forskningsanslagen. Över lång tid bör man i stället anställa fler forskare och arbeta långsiktigt med att få upp kvaliteten på forskningen, säger han.

Calmfors stalltips är att diskussionerna bortsett från infrastruktur även kommer att kretsa runt den så kallade jobbpakten, en arbetsmarknadsåtgärd som regeringen presenterade under Almedalsveckan. Men pakten bygger på ett samarbete mellan arbetsgivare och fack. Och eftersom att de samtalen pågår i skrivande stund så lär det inte bli aktuellt med några konkreta förslag på det ämnet i höstbudgeten.

Lars Calmfors skulle även vilja se att statsråden diskuterar en höjning av taket på a-kassan, något som skulle vara en välkommen åtgärd enligt professorn.

– Men där är regeringen fast i sitt tänkande, konstaterar han torrt.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund, tror även han att de utlovade infrastruktursatsningarna kommer att stå i centrum när ministrarna sätter sig ned och överlägger.

En annan fråga som lundaekonomen tror kommer att få statsråden att lägga pannan i djupa veck inför den stundande kräftskivan är det ekonomiska läget i Europa.

– Förra året såg det bekymmersamt ut. Nu ser det ännu värre ut. Det är dystra konjunkturtecken och valet är 2014. Alla beslut kommer att fattas nu.

Marie Giertz, chefekonom vid Länsförsäkringar, är även hon inne på linjen att regeringen bör använda nästa år till att satsa på jobbskapande och tillväxtfrämjande åtgärder.

Samtidigt tycker hon, precis som flera andra chefekonomer SvD Näringsliv har talat med, att regeringen borde se över hushållens ränteavdrag. En krisåtgärd som i dag bidrar till att vi är ett av de mest skuldsatta folken i Europa. Grekland inräknat.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att om ekonomerna får säga sitt så är det satsningar som ger drag under galoschen för landets ekonomi som står överst på önskelistan inför höstbudgeten.

Viktigt är dock att inte gasa för mycket. För trots att det har blåst snålt kring Anders Borg under våren och sommaren så har han en poäng: Det är aldrig fel att gömma undan lite grann i ladorna när landets kreditbetyg är på topp - och resten av Europa går kräftgång.

LÄS MER: ”Sverige bäst i klassen”

Kräftor

Det är kräftgång som gäller för länder både inom och utanför eurosamarbetet. Samtidigt är den svenska kronan rekordstark mot euron vilket ställer till med problem för framför allt den svenska exportmarknaden. Näringslivet ser rött och uppmanar nu Riksbanken att sänka reporäntan. Samtidigt bubblar IMF att Sverige är ett av de länder som spär på obalanserna i världsekonomin. Anders Borg låter sig inte skållas utan svarar med att låta se över en ökning av valutareserverna.

Beska droppar

Hur Fredrik Reinfeldt och Anders Borg än försöker hålla minen så är arbetslösheten en fortsatt besk historia för regeringen. Under Almedalen presenterade de sin så kallade jobbpakt som de hoppas ska råda bot på problemet på sikt. Men det dröjer innan förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna står klara. Till dess får regeringen hitta en annan lösning med bett i - annars är risken stor att det blir mellanmjölk av hela budgeten.

Kräftknivar

Nu ska riskkapitalets försök att smussla pengar förbi staten bräckas. Med hjälp av en ny lag förklarar Reinfeldt och Borg krig mot räntesnurrorna. Men det vässade lagförslaget är inte okontroversiellt, från flera tunga remissinstanser har Borg och co. fått höra att lagförslaget är rättsosäkert och orättvist mot bolag som sköter sig. Regeringen säger sig lyssna på sina kritiker. Frågan är om belackarna är nöjda efter att förslaget har presenteras i sin fulla form.

Jorgubbstårta

Miljarder till infrastruktur och forskning. Efter en vår och sommar dominerad av regn och blåst gäller det för regeringen att visa handlingskraft. Och från att tidigare ha försökt snåla och spara sig ur krisen visar regeringen nu en längtan efter segerns sötma. I sitt sommartal i helgen lovade statsministern bland annat statligt stöd till en utbyggd tunnelbana, en riktig godbit för Stockholmsväljarna när sommaren går mot sitt slut och staden i vanlig ordning drabbas av trafikinfarkt.

Kräfthattar

Nu blir det kalas på allvar. Eller blir det?

Med hjälp av de pengar som lagen mot räntesnurror ska ge, och lite därtill, har regeringen lovat att sänka bolagsskatten. Hatten av, säger Centerns Annie Lööf som tidigare har varit kritisk till idén. Men när näringslivet får frågan hur det ser på skattesänkningen blir svaret en unison gäspning. ”Bättre kan ni”, menar både intresseorganisationen Svenskt Näringsliv och flera tunga branschprofiler.

Skalfatet

Den sittande regeringen gick för två år sedan till val på löftet om ett femte jobbskatteavdrag. Men oron i Europa har fått Anders Borg att gång på gång trycka på pausknappen, och med det har valfläsket än så länge förblivit just valfläsk. Även om en del röster uppmanar finansministern att köra, så lär det av allt att döma inte bli någon skattelättnad den här gången heller. Nästa steg soppåsen?

Baksmällan

Infrastrukturssatsningar och sänkta skatter i all ära, men någonstans ifrån måste pengarna tas. Regeringen har tidigare fått kritik för att vara ovillig att öka de offentliga utgifterna i takt med att skatteintäkterna ökar med BNP - något som ger sken av att staten är rikare än vad den är. När svensken dessutom lånar allt mer börjar baksmällemolnen hopa sig över landet med invånare som är mer skuldsatta än Grekland.