Skatteverkets lista har tagits fram inom ramen för undersökningen ”utlandstransaktioner”.
Totalt har 293 personer och företag blivit upptaxerade för sina nu avslöjade utlandstillgångar och riskerar utredning hos Ekobrottsmyndigheten, EBM, dit Skatteverket har skyldighet att anmäla misstankar om brott.
Toppnamnen på listan över personer eller företag med de fem största upptaxeringarna är Cevianmannen och Nordeamannen. De började granskas av Skatteverket 2007 i samband med att också Ekobrottsmyndigheten utredde dem för grova insiderbrott.
Uppgifterna kom från Luxemburgbaserade konton. Enligt Skatteverkets beslut ska Nordeamannen och Cevianmannen upptaxeras med drygt 28 respektive 17 miljoner kronor i kapitalinkomst från aktieförsäljningar i utlandet.
De upptaxeras också för skattepliktig förmögenhet i utlandet, med 27 respektive 23 miljoner kronor för 2005.
I sina ursprungliga deklarationer hade Nordeamannen inte deklarerat någon förmögenhet alls och inte heller några kapitalinkomster. Cevianmannen hade uppgett 0 kronor i förmögenhet och 38 000 kronor i kapitalinkomster.
Duon har överklagat besluten och tycker att deras frivilliga rättelser, som lämnades in efter det att de delgetts misstankar om grova insiderbrott, ska godtas. Nordeamannen hänvisar även till att tillgångarna härrör från ett arv som i sin tur var ett skattefritt skadestånd.
Tvisten kommer så småningom att avgöras i en muntlig förhandling i länsrätten i Stockholm. Båda är också misstänkta för grovt skattebrott.
Flera av personerna på listan har uppgett att de har utvandrat från Sverige sedan flera år och därför inte ska betala skatt här.
En 69-årig småföretagare med adress på Öland tvingas betrakta 1,9 miljoner kronor som ett löneuttag i det egna bolaget under taxeringsåret 2004. Bolaget uppges syssla med allt från tillverkning av markiser till värdepappershandel och jordbruk.
Dessutom ska han beskattas med över 21,5 miljoner kronor i inkomstslaget kapital för försäljning av aktier i samma bolag.
Efter att under taxeringsåren 2004 och 2005 ha betalat runt 35 000 i skatt per år ska han enligt Skatteverket betala 870 000 kronor i skatt för 2004 och strax över 600 000 kronor för 2005.
Småföretagaren anser att han ska betraktas som utvandrad till Österrike. Skatteverket tycker dock att en rad omständigheter pekar på att han bor i Sverige och bör beskattas här.
Bland annat har han under flera år varit firmatecknare och delägare i ett svenskt aktiebolag, han äger ett året runt-inrett hus i Småland och har vistats i Sverige under längre perioder.
Skatteverket noterar också giltigt medlemskap i en golfklubb såväl före som efter den påstådda utflyttningen.
”Den enda omständigheten du anför som skäl för att du har haft centrum för dina levnadsintressen i Österrike är att du och din maka var medlemmar i Svensk-tyrolska föreningen och att ni deltog i deras aktiviteter ” skriver Skatteverket.
Beslutet har överklagats av 69-åringen. Det har även ett liknande beslut, som avser 69-åringens 58-årige bror.
På listan hamnar även ett äkta par, 64 respektive 63 år gamla, som anser att de utvandrade från Göteborg till London 2002. Från att taxeringsåret 2003 ha betalt runt 200 000 respektive strax under en halv miljon i skatt ska paret nu enligt Skatteverkets beslut betala 40,9 miljoner vardera, exklusive avdrag för pensionsavgift och ett skattetillägg på 40 procent vardera.
Paret bildade först ett konsultbolag som var baserat på Jersey. De bildade sedan ett bolag i London, som blev dotterbolag till bolaget på Jersey.
Företaget i Sverige såldes sedan vidare till dotterbolaget i Storbritannien. På det sättet kunde deras företag sedan köpas upp av en intressent för 130 miljoner kronor.
Skatteverket hädar att de i själva verket hela tiden bodde i Sverige, och att de därför ska skatta på försäljningen här. Deras utredning visar att bodde kvar i sin villa, som de samtidigt uppgett att de hade gett till sin dotter vid flytten.
Kontokortsbetalningar från tiden runt försäljningen har skett i Göteborgsområdet. Betalningarna har gällt allt från tandläkarkostnader till medlemskap i en golfklubb och en segelklubb.
I höstas skrev Sverige och de andra nordiska länderna under ömsesidiga informationsutbytesavtal med brittiska kanalöarna Jersey och Guernsey, tidigare ökända för sin strikta banksekretess och bolagsupplägg med minimal offentlig insyn.
Avtalen, som började gälla från och med den 1 januari i år, gör det möjligt för Skatteverket att få ut listor på svenskar som har tillgångar knutna till öarna, utan att behöva så starka misstankar att åklagare är inkopplad.



