På måndag presenterar De rödgröna hela sin skuggbudget.
Men redan nu har ett antal förslag bekräftats.
Ett av förslagen är en höjd bensinskatt med 49 öre. Skatten ska höjas i två steg under mandatperioden om De rödgröna vinner höstens val.
Det första steget är en höjning på 29 öre och det andra steget på 20 öre. Tillsammans ska det ge 11 miljarder till statskassan.
Prishöjningen ska dock inte slå fullt ut för alla. I Morgonekot på onsdagsmorgonen sa Miljöpartiets Maria Wetterstrand att prishöjningarna inte ska påverka vissa resekostnader:
”Vi har en kompensation när det gäller arbetsresor så att vi helt och hållet kompenserar för höjningen för dem som åker så mycket att de i dag har reseavdrag.”
När jag senare under dagen får överenskommelsen i min hand kan jag läsa att detta ska ske genom att reseavdraget höjs med 75 öre 2011 och 150 öre 2012. I dag är det 18,50 per mil.
Men reseavdraget är begränsat till godkända resekostnader till det belopp som överstiger 9 000 kronor. Det innebär att många som måste använda bilen av andra anledningar, exempelvis skjutsa till dagis och åka till läkarvård och mataffärer inte blir kompenserade för prishöjningen. Detsamma gäller alla som i dag har kostnader för arbetsresor men inte når över golvet på 9 000 kronor för att få reseavdrag.
Från början ville Miljöpartiet ha en skattehöjning på 2 kronor. Men kompromissen inom De rödgröna innebär alltså att ökningen stannar på 49 öre ”inom mandatperioden”, det vill säga inom de fyra år som De rödgröna hoppas på att få regera.
De rödgröna föreslår också ökad skatt på kärnkraft och elkraft.
”Där handlar det om att ta ut de övervinster som finns i elbolagen.” Efter vinterns extrema elpriser och elbolagens rekordvinster är det säkert ett förslag som blir populärt. Men hur dessa skatter ska tas ut är ett frågetecken. Wetterstrand lovar dock att det ska ske på ett sätt som inte påverkar konsumenternas elpriser. Möjligt är alltså att De är inne på att återinföra någon form av prisstopp, vilket var populärt i slutet av 70-talet men sällan gav någon positiv (snarare negativ effekt) på konsumenternas utgifter. Ett alternativ kan vara att höja fastighetsskatten på kraftverk.
De rödgröna vill också satsa på att få bilarna att byta bränsle och i större utsträckning köra på bland annat biobränsle. Ett löfte är, enligt Wetterstrand, att det ska gå att tanka biobränsle på alla mackar i hela landet.
I uppgörelsen står också att läsa att 25 miljoer ska avsättas både 2011 och 2012 för att bilar ska kunna efterkonverteras. 5 000 kr ska ges i stöd till den som konverterar sin bensinbil till en etanolbil och 10 000 kronor ska ges i stöd till den som bygger om sin bensinbil till en biogasbil.
Oppositionspartierna vill höja miljöskatter med sammanlagt elva miljarder de närmaste två åren. Bilisterna får betala det mesta genom en höjning av koldioxidskatten på bensin i två steg: först 29 och sedan 20 öre per liter bensin.
Enbart koldioxidskatten ger tre miljarder kronor det första året och fem miljarder nästa, enligt förslaget från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som förhandlat färdigt om förändringar av miljöskatterna, uppger Dagens Nyheter.
Kraftbolagen får en extraskatt på övervinster från vatten- och kärnkraft. I oppositionens paket ligger en satsning på byte från traditionella bränslen till gas eller etanol tillsammans med ett stöd på 600 miljoner kronor till fler biogaspumpar.
Höjningen av bensinskatten är dock mindre än de två kronor som Miljöpartiet föreslog in sin budgetmotion i höstas.
- Vi har fått kompromissa, kommenterar MP:s språkrör Maria Wetterstrand som ändå tycker att det gemensamma skattepaketet blir bra.
Höjt reseavdrag ska kompensera ”i stort sett fullt ut” för den dyrare bensinen, säger Wetterstrand. Extraskatten på kraftbolagen förklarar hon med att ”de tar ut det högsta priset från konsumenten fast deras produktion har en väldigt låg kostnad”.
