På kort sikt blir det inga större konsekvenser av att bensinpriset stiger, mer än att bilistens plånbok blir tunnare eller att hon eller han drar ned på andra kostnader för att ha råd att tanka bilen.

- Sverige är inte bara Stockholm, Göteborg och Malmö där det finns infrastruktur och kollektivtrafik. I andra delar av landet måste man ta sig till jobbet och är i många fall beroende av bilen, säger Bertil Moldén, vd för Bil Sweden.

Enligt Bertil Moldén har svensken sitt invanda körmönster och det ändras inte i första taget. Kortsiktiga konsekvenser av att drivmedlen stiger i pris tror han handlar om semesterplanerna. De som funderar på att resa på bilsemester i sommar tar sig nog en extra funderare nu när bensinen tycks närma sig 14 kronor litern och dieseln är på väg mot 15 kronor.

- Folk kör inte bil för skojs skull. Man ska till jobbet, skjutsa barn till dagis eller kanske hjälpa en släkting. Nöjeskörning finns inte, säger Bertil Moldén med eftertryck.

Han får medhåll av Tomas Nilson, presschef på Motormännens Riksförbund.

- Man har de resor man har, till jobbet och så vidare. Vi har sett tidigare att körsträckan inte ändras markant om bensinpriset stiger, säger han.

Bertil Moldén tror inte att det finns en smärtgräns för bensinpriset där folk helt enkelt väljer att ställa bilen, i alla fall inte när det gäller svenskar som inte bor i storstäderna och dess närhet där de allmänna kommunikationerna är väl utbyggda.

- Trängselskatteförsöket visade att en del bilister valde kommunala färdmedel, istället för att ta bilen, för att det passade deras tider och det fanns kommunikationer där de bodde. Andra bilister fann att det inte fungerade och fortsatte att köra bil, säger Bertil Moldén.

Han påpekar att bekvämlighetsfaktorn har ett högt pris.

Tomas Nilson säger att bilisterna gör andra uppoffringar när bensinpriset stiger, de drar in på kostnaderna för mat, kläder och nöjen. Han instämmer också i att det bara går att tävla med bilen, när det gäller transporter, i storstadsområden där det finns väl utbyggd kollektivtrafik.

På lite längre sikt tror Bertil Moldén att trenden, vid nästa bilbyte, blir att leta upp en bensinsnålare modell.

- I USA byter man till en bil med färre cylindrar än vad man hade tidigare. Det har vi redan sett i Sverige, en tredjedel av nyförsäljningen är miljöbilar. Plus att det har dragit åt att folk köper mer dieslar, säger Bertil Moldén.

En dielsedrivenbil drar ungefär 30 procent mindre bränsle jämfört med en som drivs med bensin. Även om dieseln för närvarande är cirka en krona dyrare än bensinen lönar det sig alltså.

- Milkostnaden blir lägre med diesel plus att en dieselbil släpper ut 20 procent mindre CO2, säger Bertil Moldén.

Han framhåller att det framför allt är svenska staten som tjänar på att drivmedelspriserna stiger och påminner om att omkring 8 kronor per liter bensin går direkt in i statens kassakista. Samtidigt har statsministern sagt att drivkraften att jobba inte får hämmas av ett stigande bensinpris. Det vill säga; folk i landsbygden måste ha råd att köpa bensin för att ta sig till arbetet.

- På kort sikt påverkas semestern av ett stigande bensinpris. På lång sikt kommer folk att byta till bensinsnålare alternativ. Vår devis är; utan bilen stannar Sverige, säger Bertil Moldén.

Tomas Nilson framhåller att ingen kommer undan de stigande bensinpriserna, i förlängningen kommer vi alla att drabbas av högre kostnader.

- Ett exempel är att högre transportpriser slås ut på varorna i butikerna. Alla berörs mer eller mindre av det här, säger han.

Även om branschföreträdarna har svårt att se att det finns en smärtgräns för när bensinpriset är för dyrt, och folk inte längre har råd att köra sin bil, så har gränsen i vissa fall redan nåtts för en del svenskar.

- Frågan är var smärtgränsen går för olika människor; vid 10, 20 eller 50 kronor per liter. Men för mig har den passerats för länge sedan, skriver E24-läsaren Daniel Åsbrink som bor utanför Hedemora.

Han berättar att han är arbetslös sedan två år och att bussarna där han bor går två gånger om dagen.

- De dåliga bussförbindelserna drabbar mig som mest nu när jag inte har ett arbete. Att bara kunna åka in till Arbetsförmedlingen eller att handla märks i plånboken. Att åka och besöka familj och vänner gör jag väldigt sällan nu mera, om det inte är något väldigt speciellt - och då får man avvara något annat i slutänden, skriver Daniel Åsbrink.

Han har inte heller råd att klippa sin gräsmatta så ofta som han skulle önska och fritidsintresset bilar har han fått ”lägga ned”, liksom idrottandet eftersom det kostar för mycket att ta sig till och från träningarna.

Allt fler oroas över de stigande bensinpriserna. I olika mail- och sms-utskick är det inte ovanligt att det uppmanas till bojkotter av olika bensinmackar. Syftet är att försöka pressa ned priserna och få igång bättre priskonkurrens på marknaden.