Christina Lugnet får sparken. Så löd flera rubriker efter att Tillväxtverkets generaldirektör i måndags tvingades lämna sin post. Sen framkom att hon är garanterad både jobb och lön i ytterligare tre år, detta trots att hon anses ha allvarligt misskött sitt uppdrag.

• LÄS MER: Lugnet får sparken.

• LÄS MER: Lugnet backar om Grand-notan.

På Twitter och i andra sociala medier har folk rasat. Ännu en föredetting som får vända meningslösa papper på den så kallade elefantkyrkogården på regeringskansliet och samtidigt lyfta en fet lön - skandalöst, anser många.

• LÄS MER: Krav på granskning av Tillväxtverket.

Men Clas Lindgren, departementsråd och chef för enheten för statens arbetsgivarpolitik, nyanserar bilden.

Före 1987 förekom chefer som, förutsatt att de inte misskötte sig, i princip var livstidsanställda. Men den dåvarande socialdemokratiska regeringen ansåg att det inte var bra att myndighetschefer satt för länge på sin post och ändrade reglerna.

Sen dess visstidsanställer regeringen myndighetschefer, till att börja med i sex år men uppdraget kan förlängas i ytterligare max tre år.

Den svenska arbetsrätten ger dock relativt begränsat utrymme för visstidsanställningar. Tanken med sådana är att arbetstagare inte ska kunna utnyttjas i en vikariekarusell och att arbetsgivare därför efter en tid måste tillsvidareanställa.

- Sen vet alla att det finns olika typer av vikariat och att det just nu är en stor debatt om hur arbetsrätten utvecklas, men i grunden är det så, säger Clas Lindgren och fortsätter;

- Med generaldirektörerna har man gjort ett avsteg och som kompensation för detta har man sagt att man därför inte kan säga upp dem. Däremot kan man omplacera.

I dagligt tal heter det att Christina Lugnet fick sparken, men arbetsrättsligt är det alltså inte korrekt. Näringsdepartementet ska nu förse henne med nya arbetsuppgifter.

- Man kanske inte har klockrena arbetsuppgifter redan dagen efter men det brukar ge sig ganska snabbt vad de ska ägna sig åt. Min uppfattning är att de här personerna vill jobba och bidra, de har mycket kompetens, säger Clas Lindgren.

Generaldirektörer ska ha en oberoende ställning från regeringen och att de inte kan sparkas bidrar till detta, även om Clas Lindgren är osäker på om det var ett uttalat syfte när förändringen av arbetsformen genomfördes.

Inte heller en omplacering kan göras hur som helst utan ska ske på grunder som är objektiva och sakliga och antingen av ”organisatoriska skäl” eller ”för myndighetens bästa”.

- Vad som är giltiga organisatoriska skäl är rätt enkelt, lägger man ner en myndighet så finns det ingenting att vara chef för. Det andra var det som skedde i måndags, myndigheten bedöms lida skada av att personen sitter kvar, säger Clas Lindgren.

En myndighetschef har möjlighet att få ett förflyttningsbeslut prövat i arbetsdomstol.

- Nu har det aldrig hänt men det här är ju ett skydd för myndighetschefen att inte kunna bli förflyttad på lösa boliner och därmed kunna ta ut svängarna lite och delta i samhällsdebatten.