Därför har den rörliga räntan spelat ut sin roll

Förklaringen från bankhåll är dyrare upplåning och högre kostnader för kapital och likviditet. Det ingen tvekan om att kostnaderna har ökat men man kan räkna med att bankerna samtidigt passat på att öka sina marginaler. Alla aktörer skär emellan i den här processen och det finns inga skäl till varför bankerna skulle låta bli.

Det betyder att för den bolånetagare som ska välja mellan rörlig eller bunden ränta har förutsättningarna förändrats radikalt. Hela idén med att välja en rörlig boränta framför bunden är att dra nytta av fallande korta räntor och fram tills för något år sedan har lägre korträntor varit likställt med sänkningar från Riksbanken.

Men den bolånetagare som i somras gjorde den korrekta bedömningen att Riksbanken kommer att börja sänka räntan sitter idag med Svarte Petter; boräntan har stigit.

Om man inte längre kan lita på nyttan av att välja rörligt är det givet att alternativet – en bunden ränta – framstår som en betydligt bättre strategi.

Riksbankens prognos för reporäntan pekar på oförändrad nivå fram till andra kvartalet 2013 och om nuvarande skevheter består kommer den rörliga räntan att under flera år ligga klart högre än nuvarande nivå för bundna räntor (till och med 5-åringen ligger lägre).

Till detta kommer risken att eventuella nya sänkningar från Riksbanken (de flesta bedömare räknar med det) inte slår igenom på boräntan.

Samtidigt kan man konstateraatt bankerna har att tjäna på ett större inslag av bundna räntor inom bolån. Det binder kunden till banken under lånets bindningstid och därmed minskar kundens förhandlingsutrymme. Innan man binder ska man alltså se till att använda detta argument till att få ned den bundna räntan.