ANALYS | Generationsglapp

Allt fler tecken tyder på att industrikonjunkturen nått sin topp. Det betyder, om tidigare mönster gäller, att byggkonjunkturen har ytterligare ett starkt år framför sig innan kurvorna viker ner.

Men gamla mönster håller inte alltid. Flera nya tendenser har märkts i byggbranschen under dagens högkonjunktur. Inflödet av utländsk arbetskraft har skjutit fart bland annat med hjälp av bemanningsföretag. En ny löneregulator har skapats. Byggnadsarbetarnas löner har inte ökat lika kraftigt som i tidigare konjunkturtoppar.

Ett annat nytt fenomen är att byggbolagen numera oblygt försöker plocka personal från konkurrenterna, även med hjälp av rena värvningsbidrag. Tidigare har företagen försökt undvika att driva upp lönerna genom inbördes konkurrens. Den växande bristen på arbetsledare och platschefer har gjort gamla hedersregler överspelade.

Arbetsledare och platschefer är en av de stora flaskhalsarna idag. Och bristen kommer att öka kraftigt när 40-talisterna går i pension. Upp mot 50 procent av kåren kan försvinna inom fem till sju år, säger Lars Bergqvist, ordförande för branschföreningen Byggcheferna.

Det stora problemet är att flera generationer saknas i byggleden efter baksmällan i början av 1990-talet, när galopperande arbetslöshet ledde till att många lämnade branschen.

Byggföretagen kan inte räkna med att fylla alla hålen med arbetskraft från andra länder, även om långt ifrån alla är outbildade. Exempelvis polska murare har gott rykte för högt yrkeskunnande. Men i takt med att löneläget stiger i östra Europa avtar Sveriges dragningskraft. Lönerna i Lettland är redan i paritet med de svenska, enligt Lars Ihse på Stockholms Byggmästarförening.

Generationsglappet tvingar företagen till nytänkande. Kvinnor är en akut bristvara på byggen, inte minst som arbetsledare. Av de 14000 chefer som Byggcheferna organiserar är enbart 4 procent kvinnor. Och plågsamt lite händer, trots många års tjatande, säger Lars Bergqvist. Han ser en förklaring i ”en gammal machokultur” som gör att kvinnorna ger upp efter några år.

Arbetsvillkoren är också ett hinder, även när det gäller att locka ungdomar. Familjeliv är svårt att förena med att jobba från kl 6.30 på morgonen till sena kvällen, som en platschef kan göra idag. Det ställer bara medelålders män upp på.

En annan outnyttjad reserv är de arbetslösa utlandsfödda som redan finns i Sverige. Det har börjat röra på sig. NCC driver sedan förra året, i samarbete med länsarbetsnämnden i Malmö, en eftergymnsial utbildning för arbetslösa invandrare i Rosengård. Men det är gott om plats för fler initiativ.