För den som tror på Riksbankens högräntealternativ; att det blir en hög internationell tillväxt och därmed snabbt stigande räntor på lite sikt, kan det vara läge att fundera på att binda räntan. Det skriver SBAB:s chefekonom Tomas Pousette i SBAB:s boräntenytt för november.

Han instämmer i Riksbankens prognos om att mycket talar för att det dröjer till hösten 2010 innan styrräntan höjs.

Motiveringen till att höjningen dröjer till nästa höst är att även om konjunkturen förbättras snabbt är arbetslösheten mycket hög vilket bör dämpa löneökningarna och hålla inflationstrycket nere.

Om fem år, 2014, väntas styrräntan ligga på 5 procent enligt Riksbankens högräntealternativ. I SBAB:s prognos väntas styrräntan ligga strax över 4 procent vid samma tidpunkt.

Om Riksbankens scenario med en hög internationell tillväxt slår in kan det vara läge att fundera på att binda boräntan.

”Fördelen är inte så stor men jämfört med den normala försäkringspremie man brukar få betala för bunden boränta framstår det som ett attraktivt val”, resonerar Tomas Pousette.

Han slår också ett slag för att man ska buffertspara när boräntan är låg och sedan använda bufferten när räntan stiger. På så sätt jämnar man ut svängningarna i boräntan och skapar på egen hand något som liknar en längre bidningstid.

Riksbanken räknar med att styrräntan normalt ska ligga mellan 3,5-5 procent. Skillnaden mellan tremånaders boränta och styrräntan brukar vara ungefär en procentenhet.

Den som idag har en tremånaders boränta på 1,5 procent bör alltså spara 4,5 procent av lånet som säkerhetsmarginal. Om man tar hänsyn till att ränteutgifterna är avdragsgilla blir bufferträntan 3,1 procent.

”För varje miljon i bolån bör man således spara 31 500 kronor per i år i nuvarande ränteläge för att ha en tilfredsställande buffert, vilket motsvarar cirka 2 600 kronor per månad”, skriver Tomas Pousette.

Han konstaterar att den som har buffertsparat den senaste tioårsperioden har byggt upp ett rejält skydd mot högre boräntor.

Den bolåntagare som har buffertsparat med 6 procents ränta som riktmärke sedan 1997 har idag cirka 155 000 kronor på kontot.

Den bundna boräntan har bara varit högre än 6 procent under en månad, oktober 2008, under den studerade perioden. Om man räknar in en viss avkastning på buffertsparandet, sparande till låg risk, skulle det uppgå till runt 170 000 kronor.

Hade låntagaren istället valt den bunda femåriga boräntan som riktmärke hade den genomsnittliga bufferträntan varit 5,5 procent under perioden från 1997. Då hade bufferten uppgått till cirka 110 000, eller runt 125 000 om man räknar med avkastningen.

”Med ett bolån på 1 miljon kronor och en buffert på 150 000 kronor kan man klara en boränta på 10 procent under mer än fem år om riktmärket för buffertsparandet är en ränta på 6 procent”, heter det i rapporten.

Tomas Pousette sluter sig därför till att för den som har buffertsparat under lång tid kan det vara för mycket att fortsätta räkna med 6 procent som riktränta. Den som däremot börjar buffertspara nu kan gott använda 6 procent som riktmärke, tycker han.

I Boräntenytt diskuteras också den ökade utlåningen till hushåll och det konstateras att det främst är lån mot säkerhet i bostäder som har ökat den senaste tiden. Sammanlagt har lån till hushåll och företag med småhus som säkerhet ökat med 137 miljarder mellan september förra året och september i år.

Medan utlåningen i Sverige ökar minskar den däremot i andra länder. En förklaring till det är att konjunkturnedgången och finanskrisen har varit lite mildare i Sverige än i omvärlden. Dessutom var hushållens finansiella ställning i Sverige relativt stark före krisen och de offentliga finanserna var också i bättre skick än i många andra länder.

I det rådande lågränteläget väljer hushållen allt kortare bindningstider för sina bolån. I år har de svenska hushållen var korta bindningstider för cirka 67 procen av sina nytecknade lån. De senaste tio åren har genomsnittet legat runt 55 procent, enligt SBAB.