Att Spanien inte klarar av att låna upp pengar på marknaden, samtidigt som Tyskland vägrar skjuta till mer pengar, är det värsta tänkbara scenariot under 2011 för flera ekonomer.
- En kombination av atttyskarna säger nej till att hjälpa de svagare euroländerna, en kraftig ränteuppgång i PIIGS-länderna och bankkonkurser i länder som Irland, Spanien och Grekland - det skulle ge en icke kontrollerbar utveckling i eurozonen, säger Pär Magnusson, Royal Bank of Scotlands skandinaviske chefsanalytiker.
Irländska banker hade redan i dag gått i konkurs om irländska staten inte hade garanterat bankerna, och om IMF och eurozonen i sin tur inte hade erbjudit ett räddningspaket till Irland.
- Det här skulle även kunna drabba Spanien. Men Irland var ”too big to fail” och Spanien är ”too big to bail”, säger Pär Magnusson.
Pär Magnusson tror inte att Spanien kan räddas med existerande skyddsnät.
- Det är därför man pratar om att införa eurozonobligationerna vilket i praktiken betyder att vi måste införa gemensam finanspolitik. Det är där kampen står nu.
- Ett worst case scenario är att situationen glider ur politikernas händer och att vi får spridningseffekter i likhet med dem vi fick efter Lehman-kraschen, säger han.
Annika Winsth, chefekonom på Nordea, anser i likhet med många andra ekonomer att Spaniens ekonomiska problem utgör det största hotet inför 2011.
Men om Spanien skulle behöva ett räddningspaket, skulle pengarna på eller annat sätt skakas fram, menar hon.
- Skulle pengarna somman avsatt inte räcka så kommer EU och IMF att gå ihop och skicka in mer pengar i systemet för att rädda valutaunionen, säger hon.
Att Tyskland plötsligt skulle vägra skjuta till mer pengar finns inte på kartan, anser hon.
- Det blir dyrare förTyskland att vägra stötta de svagare länderna, jämfört med att ställa upp.
Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, talar också om en storskalig kris i eurozonen som ett worst case scenario.
- Vi räknar med att Portugal kommer att behöva stöd från eurozonen och IMF. Men det finns en stor oro kring vad som händer om Spanien tvingas söka stöd – både effekterna för eurozonens ekonomi och banksystemet, säger hon.
Samtidigt tycker hon att det finns anledning att hålla ögonen på USA.
– Det finns en hel del risker med den amerikanska utvecklingen som tonats ned lite för mycket. En dubbeldipp på den amerikanska husmarknaden med försämrade tillväxtutsikter som följd är en risk, säger Cecilia Hermansson.
Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, påminner om att diskussioner kring USA:s kreditbetyg hamnat på tapeten efter den senaste skatteuppgörelsen som bland annat innebär att Bush-administrationens skattesänkningar förlängs.
- En sänkning av USA:skreditbetyg skulle få enorma konsekvenser. Det är många som gjort bedömningen att amerikanska obligationer är det säkraste vi har, och därför har investerat i amerikanska statspapper. Frågan kommer att vara aktuell så länge USA inte presenterat en plan för hur man ska komma tillrätta med statsfinanserna, säger han.
Trots att SEB anser att det finns skäl att oroa sig för de växande obalanserna inom den amerikanska ekonomin, bedöms ändå Europa vara det mest akuta problemet.
Men samtidigt som flerabedömare ser behovet av ett räddningspaket till Spanien som ett värsta tänkbara scenario, är det en del av SEB:s huvudspår.
I SEB:s ”positiva” scenario fångas totalt fyra länder - Grekland, Irland, Portugal och Spanien - upp av det skyddsnät på 750 miljarder euro som Internationella valutafonden, IMF, och EU redan sjösatt.
- Skyddsnätet kan faktiskträcka till även om det stretchas. Men då räknar vi också med att IMF och G20-länderna ställer upp och säger att man kan tillföra mer kapital vid behov, säger Robert Bergqvist.
Det positiva scenariot inbegriper också en europeisk centralbank som ökar sina köp av statsobligationer i eurozonen ytterligare.
- Europeiska centralbanken får ett trovärdighetsproblem, men man har egentligen inget val.
Slutligen måste länder som Frankrike, Italien och Belgien presentera statsfinansiella konsolideringsprogram, som också måste genomföras.
- Det här är en jobbig väg, såväl ekonomiskt som politiskt, men fortfarande en möjlig väg ut. Dessvärre har de här länderna knappt rört en fena hittills.
