Lars Calmfors budskap är: Riksbanken måste agera. Annars hotar en bolånebubbla, just en sådan som Stefan Ingves ändå gång på gång avfärdar.

– I och med att vi har ett större manöverutrymme kan vi och bör som ligger i de här prognoserna, låta den expansiva finanspolitiken ligga kvar längre. Men det kanske också tyder på att vi ska börja avveckla den expansiva penningpolitiken lite fortare än andra, understryker Lars Calmfors, som också är ordförande i Finanspolitiska rådet.

Stefan Ingves har signalerat att räntevapnet inte ska användas i en eventuell överhettning av bostadsmarknaden, utan det är upp till myndigheter som Finansinspektionen att införa striktare belåningsregler till hushållen för att kyla ned uppgången på bostadspriserna.

Exempelvis har snabbare amorteringstid nämnts, liksom striktare krav på belåningsgrad.

– Fastighetspriserna har inte dippat på det sätt som i andra länder, utan har börjat öka igen. Där finns en större risk att det byggs upp en situation på bostadsmarknaden och kreditmarknaden som vi ska undvika.

- Ingves har rätt så till vida att det behövs fler instrument, men jag tror att man ändå inte kommer ifrån att räntan måste upp tidigare, säger Lars Calmfors.

Bedömningen att finanspolitiken kan fortsätta att vara expansiv, är ganska rimlig, anser Calmfors. Det finns en enighet om att alla länder måste bort från den expansiva penningpolitiken och den expansiva finanspolitiken.

Frågan som politiker och ekonomer grubblar över är: I vilken takt ska krispolitiken rullas undan och vilken mix ska det vara på penning- och finanspolitik?

– Väldigt många andra länder – USA, Storbritannien, Irland – är redan där. De är tvingade att först strama åt finanspolitiken för att de har så stora underskott. Då måste de låta en expansiv penningpolitik ligga kvar länge, säger han.

Calmfors tycker att den svenska exitstrategin ska ske i en annan tågordning än i andra länder. Först räntehöjningar och först senare en nedtoning av statliga stimulansåtgärder, inte tvärtom.

– Finanspolitiken kan vara expansiv längre och det verkar regeringen vara inne på. Men jag anser att Riksbanken bör lägga om sin bana tidigare än de har angivit, säger Lars Calmfors.

Calmfors konstaterar också att regeringen också gjort sin läxa och insett att manöverutrymmet för att stimulera ekonomin behöver vara större. Borg tycks också hänga på andra länders upprevideringar av prognoserna – det ser ljusare ut än man trodde.

– Det man kan säga om tidigare debatt är att det är uppenbart att finansdepartementet och regeringen gjorde en mer pessimistisk bedömning av utrymmet för finanspolitiska stimulanser än vad andra gjorde.

För 2009 lade man inte finanspolitiken tillräckligt expansivt, menar Calmfors. Det hade varit bättre om man hade kunnat stimulera lite mer under 2009. Det hade till och med kunnat rädda en del jobb.

– Man var ju väldigt nedlåtande mot dem som argumenterade för en mer expansiv politik för att man tyckte att det inte fanns utrymme för det. I efterhand – med informationen vi har i dag – verkar det som att regeringen gjorde en felaktig bedömning. Andra gjorde en mer riktig bedömning.