För 25 år sedan startade allemansfonderna och i dag sparar i stort sett alla svenskar i fonder. Målet med allemansfonderna var att få hushållen att spara och fram till 1990 var avkastningen på allemansfonderna skattefri.

Fondbolagens förening har räknat ut att den som har sparat 400 kronor i månaden i en genomsnittlig allemansfond från starten 1984 totalt har satt in 120 000 kronor, i april i år var behållningen på allemansfondkontot i genomsnitt 454 800 kronor. De kraftiga svängningarna på börsen minskade fondförmögenheten bland annat i början på 2000-talet och 2008.

- Allemansfonderna fick svenska folket att upptäcka värdet av regelbundet sparande och att en mindre summa per månad snabbt växer till ett bra sparkapital. Till att börja med valde kvinnorna i större utsträckning det säkra allemanssparkontot, men efter några år övergick även kvinnorna till fonder. I dag är det till och med vanligare att kvinnor sparar i fonder än män, säger Fondbolagens förenings vd Pia Nilsson.

Hon säger att ett sparkonto på banken har gett mindre än hälften i avkastning under samma period. Avgifterna på allemansfonderna ligger runt 1,5 procent.

När allemansfonderna startade var konkurrensen på fondområdet inte stor och därför var det inte heller möjligt att hitta fonder med lägre avgifter, något som däremot är lätt idag.

- Har man betalat 1,5 procent i avgift har man betalat över 100 000 kronor i avgifter på 25 år. Man ska leta efter fonder som har lägre avgift än 1,5 procent. Men det är bara någon promille av svenskarna som letar efter billiga fonder, kunskapen om billiga fonder är för liten, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.

Han jämför ointresset för att byta fonder, eller okunskapen, med att köra en riktigt gammal bil.

- Det är som om alla fortfarande skulle köra omkring i Volvo 240 turbo, den kom också 1984. Många behåller allemansfonderna eftersom de inte vill skatta bort vinsterna, säger Claes Hemberg.

Men efter den kraftiga nedgången på världens börser tycker Claes Hemberg att det är ett bra tillfälle att realisera vinsterna nu och därmed få en lägre vinst, och lägre vinstskatt, än vad man skulle ha fått för några år sedan när börsen var betydligt högre värderad.

En annan aspekt är att spararna inte alltid vet vad de placerar i. Sedan placeringsreglerna ändrades för allemansfonderna, och de fick samma regler som aktiefonder, placerar de inte bara i svenska aktier.

- Få svenskar är beredda att spara i exempelvis USA och Japan om man frågar dem, men det gör många allemansfonder. Många vet alltså inte vad de sparar i, de vet inte vad fonderna innehåller, säger Claes Hemberg.

Jonas Lindmark, analyschef på den oberoende fondbevakningstjänsten Morningstar, säger att det är svårt att utvärdera om allemansfonderna har varit en bra placering totalt sett under 25 år eftersom placeringsregler och beskattning har ändrats under åren.

- Starten var självklart bra, dels för att Stockholmsbörsen steg kraftigt och dels för att vinsterna var skattefria. Men samtidigt gjorde skattefriheten att fondbolagen lättare kunde ta ut höga avgifter och nu, 25 år senare, lever dessa fonder kvar med sina höga avgifter, säger Jonas Lindmark.

Han säger att det är helt klart att storbankerna är vinnare på allemansfonderna. Å andra sidan har Stockholmsbörsen fortsatt att ge högre avkastning än genomsnittet, även de senaste tio åren.

- Fast avkastningen på i snitt 3 procent de senaste tio åren i de kvarvarande åtta allemansfonderna hos Swedbank och Nordea är förstås inte mycket att hurra över, tillägger han.

Av de svenskar som är över 50 år idag har en tredjedel sålt sina allemansfonder medan hälften har sina allemansfonder kvar. De som har fonderna kvar har antingen låtit dem vila eller har fortsatt att sätta in pengar i dem. Det framgår av en Sifo-undersökning som Avanza Bank har låtit göra.