En gammal sanning är att det brukar löna sig i längden att ha rörlig ränta. Förklaringen är förenklat att den som lånar ut på kort tid inte behöver lägga på lika mycket, riskpremie, som den som lånar ut på längre tid.

Men just nu är framtidsförväntningarna mycket varierande. Marknadens aktörer, som styr den bundna boräntan, tror på lägre räntor framöver än vad Riksbanken gör. Det gör att de bundna räntorna i dag är lägre än vad den blir om Riksbankens prognos slår in.

I dag är den oprutade, bundna räntan för tre år 3,4 procent. Vi kan jämföra den med vad vi får betala under samma tid med rörlig ränta (3-månaders).

Riksbankens prognos för sin styrränta, reporäntan, är att den är 3,4 procent om tre år. Den rörliga boräntan ligger då, försiktigt räknat, drygt 1,5 procentenheter över den nivån. (Kan bli mer om nya kapitaltäckningsregler ger ännu högre påslag). Om tre år är den alltså cirka 4,9 procent. I dag är den rörliga räntan (3-månaders) cirka 2,6 procent. Det ger en genomsnittlig rörlig ränta under dessa tre år på 3,75 procent.

Med andra ord blir den bundna räntan, 3,4 procent, under dessa tre år något billigare än att ha rörlig ränta, snitt 3,75 procent, under samma tid om Riksbankens prognos slår in.

Detta är alltså ett unikt läge och det finns flera förklaringar till det.

En viktig förklaring är att Sveriges ekonomi är i mycket gott skick. Det gör att Riksbanken har räknar med högre räntor, även om räntebanan justerats ner något.

Men i dag är stora delar av den internationella räntemarknaden påverkad av olika regeringars insatser efter finanskrisen.

Sverige är i stort sett det enda västerlandet som inte har dopad räntemarknad. De svenska bankerna har inte längre hjälp av Riksbankens stödlån. Det gör att rörliga lån har blivit dyrare eftersom bankerna nu måste låna allt på annat håll. Bankernas upplåningskostnad har stigit.

I takt med att de statliga insatserna fasas ut kan vi vänta att detsamma sker i andra länder omkring oss.

Men det är här osäkerheten kommer in. Och det är det som pressar ner de långa marknadsräntorna och ger oss förhållandevis låga bundna bolån.

Skulle problemen leda till en ny finanskris så kan vi istället vänta nya stödinsatser och framför allt att ekonomierna går ner i varv och arbetslösheten ökar.

Detta finns med i beräkningarna när marknadens aktörer köper och säljer räntebärande papper. Marknadens aktörer är helt enkelt mer pessimistiska om framtiden än vad Riksbanken är. Ser vi till exempel på den boränta som är bunden i tio år så är ovanligt låg, 4,5 procent. Det är cirka en procentenhet under det som bland andra Finansinspektionen, anser vara normalräntan. Normalräntan för bolån är cirka 5,5 procent när den svenska ekonomin är i balans. Marknadens aktörer anser alltså att det kommer att dröja länge innan vi är tillbaka i mer normala förhållanden.

Detta gör att det finns möjligheter för den som vill slippa att tänka på räntor under lång tid framöver att få en fast ränta som, sett i ett längre perspektiv, är attraktiv. Kanske blir det en mindre förlust jämfört med en rörlig ränta men just nu är alltså risken ovanligt låg.

Så är du optimistisk om framtiden, på samma sätt som Riksbanken, så kan du välja bunden ränta. Men tänk då på att Riksbanken längre fram kan komma att ytterligare närma sig marknadens förväntningar om den framtida räntan, och gör fler sänkningar av prognosen. Prognos är alltid prognos och inget löfte.

Du bör dock alltid ska vara medveten om nackdelarna med bunden ränta. Det är bara när lånet sätts om, exempelvis vart tredje år, som du kan göra extra amorteringar på lånet och därmed minska din sårbarhet. Därför är det alltid bra att ha en liten del med rörlig ränta.

Du bör inte heller binda lånet på längre tid än du räknar med att bo kvar. Annars riskerar du att behöva betala en räntekompensation om lånet måste lösas i förtid.