Stämningen var uppsluppen när spelutvecklingsbranschen höll årsmöte för tre veckor sedan. Av de tolv dataspelsbolag som samlades på Dices huvudkontor i Stockholm kunde många skryta om färska framgångar. Bland annat hade både Malmös Massive Entertainment och Uppsalas Starbreeze nominerats till priser vid den årliga spelmässan E3 i Los Angeles några veckor tidigare.

– Sverige är en av de tio största spelexportörerna i världen just nu, säger Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Spelplan-ASGD med 20 medlemsföretag.

Enligt branschorganisationen har svenska dataspelsutvecklare en årlig tillväxt på cirka 25 procent. I år väntas intäkterna i branschen ligga kring miljardstrecket och antalet personer som jobbar med spelutveckling väntas öka från 1 000 till cirka 1 250. Om bolagen lyckas hitta kvalificerade programmerare vill säga. Trots optimismen lider flera spelbolag av en akut brist på kvalificerad personal.

– Av de tolv bolag som deltog i årsmötet var det endast två som inte hade problem med att hitta personal. Flera utvecklingsbolag har varit tvungna att tacka nej till produktionsuppdrag i storleksordningen 5–10 miljoner dollar, säger Per Strömbäck.

Bilden bekräftas av flera andra spelutvecklare.

– Vi har tackat nej till en handfull uppdrag i hundramiljonerkronorsklassen på grund av brist på personal, säger Johan Kristiansson, vd för Starbreeze.

Även branschledande Dice, som utvecklar sina egna spelidéer, uppger att personalbrist utgör en allvarlig flaskhals.

– Om vi var fler personer skulle vi kunna göra fler spel. Men vi har höga krav, i de flesta fall handlar det om spjutspetskompetens, säger Jenny Hultschiler, informationschef på Dice.

Suget efter personal drivs på av den generationsväxling som just nu sker på konsolmarknaden. Microsoft har just ersatt sin spelkonsol Xbox med Xbox 360 och till hösten ska Sonys storsäljare Playstation2 (PS2) uppgraderas med lanseringen av PS3. En konsekvens är att det genomsnittliga produktionsteamet fördubblats, från 20–30 till 50–60 personer.

Att bolagen har svårt att hitta rätt typ av programmerare beror inte på att det finns för få utbildade spelutvecklare. I Sverige finns det ett 20-tal särskilda dataspelsutbildningar, varav många är kvalificerade yrkesutbildningar. Det finns även flera högskoleutbildningar inom spelutveckling, bland annat i Skövde och på Gotland. Även KTH, Chalmers och BTH i Blekinge utgör en rekryteringsbas för branschen.

De spelbolag som SvD Näringsliv talat med hävdar dock att utbildningarna inte håller måttet. Utbildningarna på de tekniska högskolorna är för generella och leds sällan av lärare som jobbat i spelbranschen. På de mindre utbildningarna är kraven på tekniskt kunnande ofta för låga. Resultatet är en flaskhals som driver upp löner, tvingar bolagen att rekrytera personal från utlandet och begränsar tillväxten i hela branschen.

– Problemet är att det finns för få seniora spelutvecklare som kan bygga nya team. Det finns juniora men de tar ofta 1–2 år att träna upp, säger Bo Andersson, vd på spelutvecklaren Grin i Stockholm.

Per Strömbäck anser att ett närmare samarbete mellan skolorna och spelbolagen måste till om problemet ska avta i framtiden.

– Vi försöker minska gapet mellan högskolorna och branschen. Bland annat jobbar Spelplan-ASGD på en förstudie för en magisterutbildning som förläggs till någon av högskolorna nästa år.