Vattenfalls ordförande Lars Westerberg tvingas lämna sin post. Lars Westerberg har i strid med regeringens riktlinjer gett eljättens förre vd Lars G Josefsson ett avgångsvederlag på 12 miljoner kronor. Till råga på allt försökte Westerberg mörka sitt tillgrepp.

Finansmarknadsminister Peter Norman skräder inte orden när han nu avsätter Lars Westerberg. Det inträffade är oacceptabelt, och ordförandebytet är den absolut starkaste signal som regeringen kan skicka ut, är budskapet.

Lars Westerberg är en av Sveriges mest erfarna företagsledare med en lång karriär i stora industribolag, Hans rykte har till stora delar också varit gott.

Men inte nog med att han fattade ett uselt beslut i Vattenfall, och försökte mörka detta. Lars Westerberg försöker via ett pressmeddelande från Vattenfall ge en helt annan version av det inträffade. Han har ”valt” att lämna ordförandeposten från ett bolag där han ”haft förmånen att initiera ett viktigt strategiarbete, som vi nu börjar se resultatet av”, och ”att vara ordförande i Vattenfall är både ett spännande och ett viktigt, men också tidsödande, uppdrag”.

Lars Westerberg är långtifrån först om att skicka ut den typen av nonsens. Skillnaden är att han avslöjades av Peter Norman.

Lars Westerberg sitter i flera stora börsbolags styrelser, och är bland annat ordförande i Autoliv och Husqvarna och i Volvos revisionskommitté. Westerberg tillhör det lilla fåtal personer som innehar toppositioner inom både Wallenberg- och Handelsbankssfären.

Men det skulle vara en rejäl skräll om det kom något officiellt fördömande av Westerbergs agerande i Vattenfall.

Wallenbergarna är i dag förvisso tämligen ensamma i kategorin ”före detta vd betalar tillbaka en ohemul ersättning”, så som Vattenfalls Lars G Josefsson enligt uppgift nu ska göra. Josefsson går därmed i samma fotspår som Percy Barnevik i ABB.

Men det var inte Wallenbergarna som såg till att Barneviks ersättning, som sfärhövdingen Peter Wallenberg ansvarade för, avslöjades och delvis återbetalades. Wallenbergarna har tvärtom profilerat sig som landets främsta bonuskramare, senast i Investor och Electrolux. Och Handelsbankssfären är besvärande ofta i blåsväder i ersättningsfrågor.

Snarare är det tillvaron i de salongerna som lett fram till Lars Westerbergs beslut i Vattenfall.

Peter Norman uppvisar å andra sidan ett betydligt mer resolut agerande än det sedvanliga, även om kraften kanske förstärkts av en del motgångar som drabbat honom på sistone. Men Norman skiljer inte bara ut sig från de flesta i näringslivet, utan i minst lika hög grad mot sin tandlösa företrädare som finansmarknadsminister, Mats Odell, och Maud Olofsson, från vilken han nyligen övertog ansvaret för Vattenfall. Maud Olofsson, som på lördagen firar 10 år som ordförande för Centerpartiet, hade sannolikt vara lika lamslagen som vanligt inför Lars Westerbergs blunder.

Förhoppningsvis är detta bara början till ett mer kraftfullt agerande mot Vattenfall och el-juntan. Peter Norman, som med sin bakgrund på Sjunde AP-fonden är van vid hur aktiemarknaden fungerar, kan till exempel rimligen inte vara nöjd med den uselt fungerande elmarknaden på Nordpool.