Förmånliga långräntor jämfört med de rörliga bolåneräntorna har fått allt fler att väljer att binda sina räntor. Har du inte gjort det är det nu du ska fundera på ett beslut, råder också privatekonomerna som E24 talat med.

Men det är inte kortare bindningstider du ska ge dig på, råder privatekonomerna samtidigt.

– Det är större risk att räntan ligger högre om två eller tre år än idag. Då kan det bättre att binda på längre sikt som fem år, säger Ylva Yngveson, chef för Institutet för privatekonomi på Swedbank.

–Eftersom marknadsräntorna har pressats ned av oron kan det vara tillfälle att binda räntorna, även om Riksbanken också blivit mer pessimistiska och sänker sin räntebana, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert på E24 och chefredaktör för Pengar24.

Men alla som E24 pratat med är överens. Det är inte för att göra en god affär som du framförallt ska binda dina bolåneräntor.

– Att binda på längre tid har med din inställning till risk att göra. Tror du att det finns en risk att reporäntan stiger kraftigt, och du skulle få svårt att hantera till exempel 7 procent i bolåneränta, då bör du förbereda dig på ett eller annat sätt. Antingen genom att binda lånen på lite längre löptider, eller spara extra, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

Även om det ser ovanligt gynnsamt ut för att binda sina lån – på de lite längre löptiderna – så har det mycket sällan lönat sig under den tid som Sverige har haft en avreglerad kreditmarknad och Riksbanken jobbat efter ett inflationsmål.

– Chansen att det kan bli en riktigt bra affär är inte så stor, men risken för att det ska bli en dålig affär är inte heller så stor, säger Ylva Yngveson.

För bolånetagarna har det också kommit in ett nytt orosmoment: frågan om vad Basel III-reglerna ska innebära för bolånekostnaderna. Gunilla Nyström påpekar dock att om bankerna skulle vältra över sina kostnader på låntagarna, så kanske inte Riksbanken behöver höja reporäntan så mycket.

– Man ska vara medveten om att nya regler sannolikt kommer det göra det dyrare för bolånetagare, det har också Finansinspektionen varit ute och pratat om. Men det är svårt att väga in i sitt beslut, för vi vet inte hur Riksbanken kommer reagera på det. Kanske behöver de då inte gå lika snabbt fram med att höja reporäntan, säger Gunilla Nyström.

Med Basel III, då bankerna väntas få hårdare likviditetskrav på sig, finns samtidigt en möjlighet att bundna räntor ser ännu mer aptitliga ut, kommenterar Annika Creutzer.

– Nu tror jag inte att det kommer att hända så mycket på kort tid, det tar tid att implementera nya regler. Men om du väger in att Basel III-reglerna innebär ett påslag på en halv procentenhet, då kan de bundna räntenivåerna idag se mer attraktiva ut, säger Annika Creutzer.