Den som för 13 år sedan köpte en lägenhet i Stockholms innerstad har gjort en strålande affär. Enligt siffror som bostadsmäklaren Hemonline tagit fram kostade en typisk trerummare om 90 kvadratmeter inom tullarna strax över 1,21 miljoner kronor år 1996.

Inflationen i Sverige kan summeras till 17 procent mellan 1996 och 2009, vilket betyder att lägenhetspriset skulle behövt stiga till lite drygt 1,41 miljoner kronor för att täcka upp för stegringen av den allmänna prisnivån i landet.

Men istället visar det sig att den genomsnittliga trerummaren i Stockholm går lös för 4,35 miljoner kronor i april 2009. Det innebär att den faktiska värdeutvecklingen för bostadsrätten har varit 260 procent sett över de senaste 13 åren. Under samma period har Stockholmsbörsen stigit med 117 procent.

- Bostaden har varit en av en bästa investeringarna man har kunnat göra under den här perioden. Och då har jag jämfört med tillgångar såsom guld, konst och aktier, säger Hemonlines vd Lars Engelbert, som tagit fram statistiken.

- Dessutom har man kunnat realisera värdet på bostaden inom relativt kort tid, utnyttja bostaden som hem och belåna den, fortsätter han.

Lars Engelbert påpekar att situationen på bostadsmarknaden i just Stockholm är speciell och i hög grad präglas av den betydande bostadsbrist som råder i staden.

En intressant iakttagelse är att det genomsnittliga storstadshushållet spenderar lika mycket nu på sin bostad som de gjorde 1996, relativt de totala utgifterna.

Enligt statistiska centralbyrån utgjorde bostaden ungefär knappt 30 procent av de totala utgifterna för ett storstadshushushåll år 1996. Elva år senare, år 2007, ligger alltså anden kvar på samma nivå.

En av de huvudsakliga anledningarna till att utgifterna på bostaden inte utgör en större andel av de totala utgifterna är att bostadsräntorna sjunkit ordentligt under perioden.

Vid ingången 1996 låg Riksbankens styrränta på 8,66 procent. I början av 2007 låg reporäntan på 3,25 procent. Och under tisdagen framgick det att reporäntan sänkts till rekordlåga 0,50 procent.

- En genomsnittlig trea i Stockholms innerstad belånad till 90 procent, har blivit 5 700 kronor billigare per månad nu jämfört med för ett år sedan, konstaterar Lars Engelbert.

Ytterligare en orsak till att hushållen inte behöver spendera relativt mer på sina bostäder, trots de rejäla prisökningarna det gångna decenniet, är att den disponibla inkomsten i landet ökat.

Mellan 1996 och 2007 har det genomsnittliga svenska hushållet upplevt en ökning av den disponibla inkomsten om 27 procent.

- Prisökningarna på den svenska bostadsmarknaden beror i grunden på att hushållen har kunnat spendera mer på bostaden, takt med att räntorna sjunkit och de disponibla inkomsterna stigit. Hushållen har i första hand sett till ränteutgiften istället för att titta på sin skuldsättningsgrad, säger Erika Pahne, ekonom på Swedbanks institut för privatekonomi.

Hon tillägger att det sjunkande skattetrycket, med jobbskatteavdraget och den slopade fastighets- och förmögenhetskatten som tre sentida exempel, ytterligare bidragit till hushållens goda betalningsförmåga.