Detaljhandeln växte med starka 4,6 procent under februari, jämfört med ifjol om man mäter i volym och tar hänsyn till antalet försäljningsdagar. Det visar sammanställd statistik från Handelns utredningsinstitut, HUI, och Statistiska centralbyrån, SCB.

–Inte ens på kapitaltunga ­varor ser vi någon dämpning, men det kan svänga snabbt, säger Jonas Arnberger på HUI.

Han konstaterar att hushållens konsumtionslust inte påverkats av en sviktande global ekonomi och allt tätare signaler om en avsvalnande svensk konjunktur. Järn- och bygghandeln uppvisar den i särklass starkaste tillväxt på 8,7 procent, mätt i fasta priser och kalenderkorrigerat.

Sällanköpshandeln uppvisade en tillväxt på 6,7 procent och dagligvaruhandeln en tillväxt på 2,1 procent, rensat för dessa kalendereffekter.

Orsaken till den fortsatt starka konsumtionen förklaras av hur det ser ut i Svenssons plånbok. Så länge folk har pengar handlar man.

–Jag trodde kanske att tillväxttakten skulle minska, men även i Finland och Norge är utvecklingen av handeln god. Handeln gynnas i Sverige av att finanspolitiken eldat på konsumtionsbrasan, vilket vi kan se mer av när den statliga inkomstskatten sänks, säger Carl Eckerdal, detaljhandelsanalytiker på ABM Amro.

Cecilia Hermansson, prognoschef på Swedbank förklarar den fortsatta shoppingglädjen med att folk fortfarande har en god syn på den egna ekonomin.

–Förtroendet för den svenska ekonomin sjunker i och med ­finansoron som faktiskt förvärrats den senaste tiden. En majoritet tror nu att arbetslösheten ska stiga, men ännu tror man inte att man själv ska drabbas, säger Cecilia Hermansson.

Hon tror att det dröjer innan finansoron och den vikande konjunkturen avspeglar sig i konsumtionen. Alla är överens om att vi påverkas av finansoron, men inte hur mycket. Det handlar inte om en tvärnit. Det går inte så fort menar hon.

–Det är först när man ser att grannar, vänner drabbas av sämre tider som man själv känner att man kan drabbas. Nyckeln är arbetsmarknaden.

Samtidigt ser Cecilia Hermansson en viss dämpning i den privata konsumtionen framöver. Inflationen är högre, räntorna ligger högre och även energikostnaderna. Sammantaget gröper detta ur plånboken.

–Vi har flera år bakom oss med gynnsamma förhållanden men nu är vi inne i ett skifte. Vi har en nedgång i exportutvecklingen, en lägre tillväxt på arbetsmarknaden och en omvärderad syn på risk.

Eftersom sparandet legat högt tidigare finns möjligheter att man tar av sparpengar till konsumtion, men också att man gör något färre semesterresor och något mindre investeringar i huset framöver.