I duellen mellan Riksbanken och regeringen om vem som har mest rätt om riktningen för Sveriges ekonomi verkar riksbankschefen Stefan Ingves kamma hem segern. I alla fall om några av landets toppekonomer får säga sitt. Annika Winsth, chefekonom på Nordea har själv flaggat för tillväxtsiffra i linje med Riksbankens och hon förstår inte riktigt hur Anders Borg har räknat.

– Nej, och regeringen tror dessutom på en stark tillväxt under flera år framåt med en stark privat konsumtion. Men vad är det som säger att Sverige ska växa starkt i flera år i rad när Europa står inför väldigt svåra utmaningar med låg tillväxt? Här är de alltför optimistiska, men det är kanske också valtaktik som ligger bakom, säger hon.

Inte heller Robert Bergqvist på SEB får ihop Borgs ekvaktion med tillväxttal på över 3 procent. SEB spår istället en tillväxt på 1,9 procent under nästa år.

– Nej, jag får inte ihop ekvaktionen. Det verkar som om finansminstern sitter på fler ess i rockärmen vad gäller ytterligare reformer och därför kan ha en mer positiv syn än vi andra. Han har ett informationsövertag på det viset. Samtidigt har han ju hittills visat sig vara försiktig och stått emot tryck från olika håll om att spendera mer pengar, säger Robert Bergqvist chefekonom på SEB.

Borgs prognos framstår kanske lite mer som en förhoppning än det mest sannolika utfallet.

Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

Bergqvist ser framför allt två huvudorsaker till att tillväxten inte når Borgs glädjeprognos. Det ena är fortsatt oro i Europa under hösten med en agenda som kommer att innehålla mycket politisk sprängkraft. Den andra kraften som kommer att dämpa tillväxten är en fortsatt hög skuldsättning i västvärlden, en negativ kreditcykel.

– Det kommer att nöta ner tillväxten. Här måste det till andra förutsättningar för att dämpa farten på det tåg som nu är satt i rullning. Möjligen skulle lättnader i regelverk och kapitalkrav i banksektorn hjälpa upp situationen, säger han. Valtaktiskt hade det enligt Bergqvist varit bättre att vara mer försikigt för att slippa krypa till korset senare.

I sin senaste konjunkturprognosen spår Svensk Näringlivs exakt samma tillväxtutsikt som Riksbanken, 1,7 procent för 2013. Trots detta ger man varken Riksbanken eller Borg särskilt gott betyg.

– Ingen av dem har rätt. Bådas prognoser har en viss eftersläpning och har inte fått med de senaste dystra signalerna. Efter en turbulens kommer starka återhämtningsperioder men samtidigt ökar risken för nya kriser. Det verkar inte som om Borg endast har tagit fasta på återhämtning medan Riksbanken ändå tar höjd för mer turbulens, säger Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv.

Handelsbanken tror att regeringen med Anders Borg mer sitter och hoppas just nu.

– Borgs prognos framstår kanske lite mer som en förhoppning än det mest sannolika utfallet. Europa och skuldkrisen kommer att fortsätta vara en hämsko för svensk tillväxt under 2013. Även om EU-toppmötet var ett steg framåt i krishantering återstår enorma problem att lösa och risken att krisen eskalerar är påtaglig, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

Måhlén tycker även att Finansdepartementets syn på arbetslösheten ter sig väl optimistisk eftersom den innebär att arbetslösheten sjunker från dagens nivåer. Banken räknar istället med att arbetslöshet stiger ytterligare under resten av året.

Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser har tidigare överlag bjudit på positiva utsikter för ekonomin och ger Borg rätt, men bara för iår.

– Nästa år ligger vi närmare Riksbanken. Skillnaderna mellan Borg och Ingves beror på att departementet förmodligen har lagt in mer stimulanser som Riksbanken inte gjort. Jag tror också att Borg räknat med en lägre styrränta, något som inte finns i korten hos Riksbanken.

– Sen ska man veta att det är ett svårt läge och alla prognoser är väldigt osäkra, säger han.

PERSPEKTIV: Ingves och Borg lever i skilda världar