Borg varnar för en andra finanskris

Det finns risker för en andra våg av finanskris i Europa när den djupa ekonomiska krisen drabbar bankernas stora kunder, som företagen i Sverige och övriga Europa. Det medgav finansminister Anders Borg efter gårdagens möte i Bryssel med EU:s finansministrar.

20 januari 2009 kl 15:37, uppdaterad: 17 maj 2012 kl 17:32

Det sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens efter ekofinmötet på tisdagen.

Sverige och andra EU-länder måste nu stärka stabiliteten på finansmarknaden inför kommande prövningar.

”Det är sannolikt att bankerna så småningom får mer bekymmer på grund av sjunkande aktivitetsnivå, stigande arbetslöshet och dålig lönsamhet från kreditförluster”, sade Anders Borg.

Sverige, Finland och Danmark tillhör de länder som har utrymme för ytterligare åtgärder. Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck skrev i Dagens Nyheter i söndags att Sveriges underskott kan hamna på 3-5 procent av BNP.

Anders Borg sade att regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder i vårpropositionen och budgeten. Men så höga underskott kommer inte på fråga.

”Tre till fem procents underskott är inte lämpligt. Gör man det, och sedan får en svag utveckling eller får problem i banksystemet, så hamnar vi på 7-8 procents underskott”, sade han.

”Priset att gå upp med alltför stora underskott är att man riskerar att hamna i påtagliga bekymmer i nästa nedgång. Då måste vi hoppas att nästa lågkonjunktur är mjuk och vänlig och att nästa högkonjunktur är lika stark som 2005- 2006. Man ska inte basera politik på förhoppningar”, sade han.

Kommissionens prognos på måndagen visar en bekymmersam situation i många länder med underskott på uppåt 5-6 procent, i vissa fall upp över 10 procent. Skuldsättningen ökar från 60 till 70 procent av BNP i EU fram till 2010.

”Aktiva åtgärder i länder med underskott på 4-5 procent, det har jag väldigt svårt att se vara motiverat. Man får bedöma det som farligt. Man får vara försiktiga med ytterligare åtgärder”, sade han.

”Det finns betydande risker för räntedifferensen mot Tyskland. Det riskerar att ställa till svårigheter för hela den europeiska räntemarknaden med alltför höga räntor”, sade han.

Av finansministrar som uttalade sig på ekofinmötet ställde sig alla bakom denna restriktiva syn.

Twingly Blogsearch

Med statliga garantier och kapitalstöd till krisdrabbade banker lyckades EU-länder i höstas stoppa en hotande ”härdsmälta” i det finansiella systemet. Många finansministrar betonade dock vid gårdagens möte att läget är långt ifrån normalt. Kreditgivningen, i synnerhet till företagen, har inte kommit igång och många företag har svårigheter med sin finansiering.

Anders Borg fruktar att denna kris i den reala ekonomin kan slå tillbaka på finanssektorn, tillexempel i form av stora kreditförluster, som i sin tur kan utlösa en ny finanskris.

–Ja, jag ser en sådan risk och därför är det utomordentligt viktigt att kreditgivningen kommer igång. Det är också viktigt att regeringarna är försiktiga med sina ekonomiska budgetstimulanser. Det måste finnas budgetreserver kvar för att kunna möte en eventuell sådan andra våg, sade Anders Borg, som emellertid underströk att Sverige i detta avseende står starkare än flera andra EU-länder.

Vid Ekofinmötet igår presenterade den ekonomiansvarige kommissionären Joaquin Almunia den nya dystra prognos som blev offentlig på måndagen. Enligt prognosen blir den ekonomiska krisen både djupare och mer långvarig än vad man trodde så sent som i december. EU:s samlande produktion av varor och tjänster (BNP) väntas iår minska med 1,8 procent. Nästa år väntas BNP åter börja växa, men bara med 0,5 procent. Arbetslösheten stiger från nuvarande 7 procent av arbetskraften till nära 10 procent år 2010. De offentliga finanserna försvagas och det genomsnittliga budgetunderskottet ökar från nuvarande 2 procent av BNP till nära 5 procent.

–Vår viktigaste uppgift nu är att mildra effekterna av den fortsatta finanskrisen och stimulera efterfrågan för att återfå den ekonomiska tillväxten, sade Tjeckiens finansminister Miroslav Kalousek, som är ordförande i Ekofinrådet fram till halvårsskiftet.

Miroslav Kalousek betonade också att man måste behålla de långsiktiga målen om uthålligt starka offentliga finanser och en väl fungerande inre marknad. Så fort krisen är över bör länderna åter ta sikte på budgetbalans eller överskott. Han fick på den punkten starkt stöd av kommissionär Joaquin Almunia.

–Vår reformagenda och vårt stimulanspaket stöttar varandra ömsesidigt till det bättre. Det kan ge stora positiva effekter när konjunkturen åter förstärks, sade Almunia.

Trots den nya dystra prognosen manade Anders Borg till försiktighet med ytterligare ekonomiska stimulanser av efterfrågan, utöver det paket på 200 miljarder euro (1,5 procent av BNP) som man enades om i december.

–Ännu större budgetunderskott och statlig upplåning kan skapa svåra långsiktiga problem, inte minst med tanke på den åldrande befolkningen, sade Anders Borg.

Visa mer fakta