Inte sedan 1922 har den svenska tillväxten legat på så hög nivå samtidigt som arbetslösheten varit så hög, enligt Lena Westerlund chefsekonom på Landsorganisationen, LO.
Deflationskrisen efter första världskrigets högkonjunktur nådde i Sverige sin höjdpunkt 1921. Exporten av svenskt trä och järn sjönk radikalt när konkurrensläget på världsmarknaden förändrades och kostnadsläget för svensk del utvecklades i negativ riktning. I stället ökade importen till Sverige av billiga råvaror från valutasvaga länder.
– 1921 föll tillväxten kraftigt. Men sedan blev det ju en rekyl 1922, då BNP växte med åtta procent, utan att arbetslösheten sjönk särkskilt märkbart, säger hon till E24.
Lena Westerlund pekar på att det finns en parallell till situationen i Sverige 2009 och 2010. Årets bruttonationalprodukt, BNP, blir en rekyl på fjolårets svaga utveckling, men samma schvung på arbetsmarknaden kan man inte se.
– Jag tycker att det är jättebra att vi får den här rekylen i tillväxten, men den höga arbetslösheten är ju ett problem på längre sikt. För om vi inte använder de goda statsfinanser som vi har nu så kan vi få problem med att få ner arbetslösheten mera varaktigt, säger hon.
Enligt nationalräkenskaperna, som presenterades tidigare i veckan, växte Sveriges ekonomi med 6,9 procent under tredje kvartalet i år. Men Statistiska centralbyrån, SCB, framhåller att det handlar om en uppgång från låga nivåer. Ekonomin bottnade i början av 2009 och det är främst fordonsindustrin som ligger bakom den vändning som varit sedan dess.
Enligt SCB:s senaste arbetskraftsundersökning, AKU, låg arbetslösheten i oktober på 7,5 procent, vilket kan jämföras med 8,1 procent i oktober 2009.
Samtidigt som den svenska tillväxten är urstark och arbetslösheten sjunker marginellt så får Sverige utmärkelsen ”bäst i klassen” inom EU när det gäller ekonomisk återhämtning efter krisen och nivån på statsskulden.
– Det är ju naturligtvis glädjande att Sverige har goda statsfinanser, samtidigt får man inte bli allt för självsäker. Utan det gäller hela tiden att titta framåt och föra en ekonomisk politik som skapar en politik för varaktig och stabil tillväxt framöver. Och därför är det viktigt att titta på strukturreformer och hur företagsklimatet ser ut och hur man kan förbättra detta, säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank.
Han säger att det nu finns tecken som tyder på att man kan ifrågasätta den svenska arbetsmarknadens funktionalitet. Bristen på arbetskraft har blivit tydligare för allt fler företag. Det visar bland annat Swedbanks senaste Småföretagsbarometer.
– Det finns företag som tvingas tacka nej till order. Och det är på grund av att det är svårt att hitta arbetskraft. Det är ju allvarligt för enskilda företag att man inte kan ta order till följd av svårigheter att hitta rätt arbetskraft, säger Jörgen Kennemar.
Han menar att det finns uppenbara matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Det ökade arbetskraftsutbudet, till följd av regeringens reformer, har inte den kompetens som företagen efterfrågar. Därför borde regeringen i nuvarande läge satsa på utbildningssystemet rent allmänt för att stärka Sveriges konkurrenskraft på längre sikt men också lägga kraft på yrkesutbildningar så att företagen får lättare att hitta personal som motsvarar de behov som nu finns och som gör det möjligt att öka nyanställningarna.
Dessutom borde regeringen ta initiativ till förändringar av det arbetsrättsliga regelverket för att underlätta nyanställningar samt ändrar strukturerna för företagen, så att företagsklimatet förbättras och så att fler företag växer.
Jörgen Kennemar tycker att det är en rad frågor som regeringen borde ta tag i för att förbättra för företagen både på lång och kort sikt. Det handlar om åtgärder som är fullständigt avgörande för om företag ska lägga sina investeringar i Sverige i framtiden och skapa arbetstillfällen i landet.
– Utbildningssystemets effektivitet och kvalitet är en viktig del. Det kan också handla om att man måste se över skattereformen, men även att regelverket för små och medelstora företag måste förbättras.
Lena Westerlund delar uppfattningen att regeringen måste satsa mer pengar på en kompetenshöjning av den svenska arbetskraften. Det arbetskraftsutbud som flödar ut på arbetsmarknaden, bland annat till följd av regeringens regelåtstramningar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, måste utbildas för att kunna matchas med de lediga jobben.
– Man måste använda statsfinanserna på rätt sätt. Man måste använda pengarna till arbetsmarknadsutbildningar, som konjunkturellt är ett snabbfotat instrument för att få bort bristsituationer.
Helst vill hon se satsningar för att åtgärda bristsituationen på vissa kategorier av yrkesarbetare inom byggsektorn. Därutöver vill Lena Westerlund att regeringen lägger mer pengar på offentliga investeringar i infrastruktur och bostäder.
