SBAB har tagit fram ett nytt riskindex som visar att hushållens finansiella risk är lika hög idag som den var kring millennieskiftet, och den är betydligt högre än vad den var i slutet av 80-talet innan den djupa ekonomiska krisen inträffade.

Bostadsinstitutet har tittat på hushållens sammantagna riskexponering och utvecklingen går mot allt högre risktagande. Man får gå tillbaka till 1998 för att hitta risknivåer som ligger under genomsnittet. Dagens nivå ligger endast marginellt under tidigare toppnivåer från 2000 och 2007.

SBAB har räknat ut hur hushållens nettotillgångar skulle påverkas om aktiekurserna föll med 40 procent, de kommersiella fastigheterna tappade 35 procent i värde och bostadspriserna föll med 25 procent.

Samtidigt antas att räntenivån stiger med en tredjedel och att kreditriskpremien fördubblas, det motsvarar en ränteuppgång med 4 procentenheter på skuldsidan och med 2 procentenheter på tillgångssidan.

- Det är ett slags worst case-scenario; om bostadspriserna faller, börsen faller och räntorna stiger. Bostäderna utgör en stor andel av hushållens förmögenhet, säger Tomas Pousette, på SBSB:s ekonomiska sekretariat.

Enligt beräkningarna för andra kvartalet i år skulle hushållen förlora omkring 1 660 miljarder kronor om ovanstående inträffade.

Stresstestet visar också att ett fall i bostads- och fastighetspriserna skulle få klart större följder för hushållens finansiella situation än vid ett börsfall eller en ränteuppgång.

För andra kvartalet i år skulle förlusten för bostadsfallet bli cirka 1 130 miljarder kronor medan aktiefallet skulle innebära en förlust på omkring 470 miljarder, enligt SBAB:s analys.

- Vi visar hur mycket hushållens finansiella tillgångar förändras, hur stora effekter nedgångarna får på hushållens förmögenhet, säger Tomas Pousette.

Vad ska man göra om det här händer?

- Vi sitter med de bostadspriser som är. Många kan härda ut. Tittar man på aktieplaceringarna har svenskarna nettosålt sedan 2006, men det räcker inte det är fortfarande på en hög nivå. Det här är någonting man får leva med, säger Tomas Pousette.

Under 1999 och 2000 var den potentiella förlusten till följd av ett börsras drygt 600 miljarder kronor, vilket var större än förlusten till följd av en nedgång på bostads- och fastighetsmarknaden som i genomsnitt låg på 500 miljarder kronor.

Därefter har hushållens exponering mot bostäder mer än fördubblats medan aktieexponeringen har varit mer stabil.

De senaste fyra kvartalen har aktieexponeringen minskat, främst till följd av börsnedgångar men också på grund av att hushållen har sålt en del innehav.

Trots att hushållen blivit försiktigare genom att minska aktieinnehavet och öka räntesparandet fortsätter alltså den totala risken att vara hög. Den främsta anledningen är att uppgången i bostadspriserna har ökat bostädernas andel av hushållens förmögenhet.