Flera starka tecken de senaste månaderna har pekat på att den svenska konjunkturen viker neråt.

I början av augusti kom Konjunkturinstitutet med en rekorddeppig barometer som visar att svenska hushålls tro på den egna ekonomin fått sig en ordentlig törn under sommaren.

Riksbanken har flaggat för höjningar av reporäntan upp till 5 procent, vilket skulle leda till att räntorna på bostadslån blir betydligt dyrare framöver.

Trots alla signaler visar SCB:s statistik att hushållen alltjämt fortsatt att skuldsätta sig. Och hos storbankerna är det just ­”business as usual”, visar SvD:s rundringning.

–Nej, det rullar på som vanligt, säger Bosse Engström, marknadschef på Handelsbanken Stadshypotek som svar på frågan om konjunkturavmattningen avspeglas i utlåningen.

Varken Handelsbanken, Nordea eller Swedbank anger att de har förändrat sina kriterier eller stramat åt utlåningen. Talesmän vid de båda bankerna uppger att man alltid ser till att låntagarna klarar räntehöjningar. Nordea kräver att kunderna ska klara av en femårig bunden ränta plus ytterligare 3 procent och på Swedbank anger man att banken har goda mar­ginaler vid kreditbeslut.

På SEB är Rikard Josefson, ställföreträdande Sverigechef, förvånad över att utlåningen gått så starkt för banken under första halvåret i år:

–Folk har lånat på förvånansvärt bra med tanke på räntehöjningar och prisökningar. Men de lån som togs för att köpa bostäder våren 2008 bygger på planer och drömmar som kunderna haft under en lång tid. Någonstans måste det komma en bromssträcka på utlåningssidan om konjunkturen viker, och jag tror att hösten kan bli svagare än våren för oss.

B-O Nilsson Lalér, kreditchef på det statliga bolåneinstitutet, SBAB, uppger att det hos dem krävs en större inkomst för att låna samma belopp idag jämfört med för ett par år sedan.

–Det har tajtats till. I början av året höjdes Konsumentverkets kalkyl på hur mycket hushållen bör ha kvar att leva för efter att boendekostnaderna är betalda. I och med att bolåneräntorna stigit krävs också större inkomst för att låna samma belopp.

För ett år sedan kunde SBAB acceptera att låna ut 100 procent av vad en bostad kostade att köpa. Det gör man inte längre, maximalt lånas 85–90 procent av köpe­summan ut. Men samtidigt som hushållen drabbats av dyrare bensin, mat och högre räntor har de också till viss del kompenserats genom skattesänkningar.

Trots att bankerna inte stramat åt kreditgivningen märkbart finns det låntagare som märker av att läget har blivit kärvare.

Tomas Persson och hans sambo fick för knappt ett år sedan ett lånelöfte från Danske Bank om att låna 1,7 miljoner kronor till en bostad. I somras hittade de sitt drömhus och kontaktade banken, men trots att huset bara kostade 1,3 miljoner var banken inte längre beredd att bevilja ett lån.

–Det var ett bakslag för oss, när vi äntligen hittade ett hus som vi gillade och var ensamma intressenter på. Helt klart ställer bankerna hårdare krav nu. Varken min lön eller arbetssituation har förändrats sedan vi fick lånelöftet.

Det som har ändrats är ränteläget och att bankerna är mer noggranna när de beviljar lån, menar Tomas Persson. Han upplever situationen som frustrer­ande och har kontaktat två andra banker för att ordna ett lån, men utan positivt resultat.

–När en bank säger att kal­kylen ser sämre ut och att den inte går ihop blir man ju orolig själv. Men för två år sedan var det inte ens problem att låna till hela beloppet, säger han.

Fotnot: Tomas Persson heter egentligen något annat. Han vill inte figurera med sitt riktiga namn eftersom han är i förhandling med banken.