I veckan sänkte flera bolåneinstitut sina bundna boräntor. Nu är de i flera fall lägre än 3-månadersräntan. Det är samma mönster som vi såg efter Lehman Brothers-kraschen hösten 2008.

Det är alltså helt andra tongångar än för bara ett halvår sedan. Då var framtidstron stark och marknadsräntorna steg. Dessutom väntade vi oss stadiga räntehöjningar från Riksbanken under ett antal år, vilket skulle leda till boräntor på 5-6 procent.

Nu har världsekonomin drabbats av en ny kalldusch. Därmed minskar risken för att inflationen tar fart även i Sverige. Allt fler bedömare talar om att Riksbankens två tidigare aviserade räntehöjningar under hösten blir en, eller kanske ingen alls. Det första beskedet kommer den 7 september.

Och internationellt är förväntningarna på framtida tillväxt låga. Därmed faller de långa marknadsräntorna vilket i sin tur ger lägre räntor på våra bundna bolån.

Det är nästan alltid så att räntor med kort bindning är billigare än räntor med lång bindning. Den som lånar ut på längre sikt vill ju ha lite extra för den risk det innebär att ha låst sig vid en viss intäktsränta under en längre tid.

Men när framtidspessimism råder är det tvärtom och så är det nu. Nu tror man att framtiden blir tuffare och lånar ut även om räntan man får är lägre än dagsräntan.

Det gör att i dag så ger flera banker en lägre låneränta om du binder på två år än om du vill ha en rörlig (3-månads-) boränta. Hos de banker där det ännu inte är så finns alltså en rejäl prutmån om du binder. Du ska alltså inte acceptera en ränta som är bunden på 2 eller 3 år som är högre än 3-månadersräntan.

Avståndet kan komma att jämnas ut om Riksbanken inte höjer sin styrränta på mötet i början av september och om man även sänker sin prognos för den framtida räntan.

Men helt säkert är det inte. Det finns flera andra faktorer som talar för att vi kan ha dessa ”upp-och-nedvända” räntor även framöver.

För det första kan pessimismen om framtiden bli ännu mörkare. Alla vill placera i säkra hamnar som obligationer och det pressa ner marknadsräntorna ytterligare.

För det andra vill bankerna att vi binder upp om på längre löptider, det tjänar bankerna på. När konkurrensen är så dålig som den är mellan de svenska bankerna kan de gemensamt sätta 3-månadersräntan högre så att vi lockas att binda räntan. De får givetvis inte bilda någon form av priskartell men på en oligopolmarknad finns ändå tendenser till att olika banker agerar lika.

För det tredje kommer bankerna att få högre kostnader för bolån med rörlig ränta när de, med nya kapitaltäckningsregler, måste låna upp på längre tid. Detta märks till viss del redan.

Den fjärde anledningen till att de rörliga boräntorna kan komma att bli dyrare framöver är de nya regler kring utlåning som skapas framför allt inom EU i kölvattnet på finanskrisen. Dessa regler påverkar alla bolån men framför allt dem med korta bindningstider.

Sammantaget har det nog aldrig varit så svårt som i dag att göra prognos för hur boräntorna kommer att bli framöver. Den som står inför ett bostadsköp i dag bör se till att ha goda marginaler.

Men det är inte på utgiftssidan som det kan bli problem. Ett större hot är intäktssidan. Fortsätter den ekonomiska krisen och växer framtidspessimismen så hotar det jobben. Större risk för hög arbetslöshet är myntets baksida när boräntorna faller.