Båda lärarfacken och arbetsgivarna i SKL, Sveriges kommuner och landsting, tackade i går kväll ja till medlarnas slutbud efter en sällsynt lång och seg avtalsrörelse. Det blir alltså ingen konflikt, som facken har hotat med.

Avtalet löper på fyra år, med löneökningar som det första året ligger långt över industrinormens 2,6 procent. Den ribban har fram till nu legat orubbligt fast på arbetsmarknaden och det är i princip vad alla andra grupper har fått i år.

Nästa år ska löneökningarna bli ”minst” industrins märke, medan de två sista åren är sifferlösa. Då finns inga garantier alls för hur stora löneökningarna blir. Avtalet är uppsägningsbart efter tre år och det gör facken stor affär av när de förklarar sitt ja. Valåret 2014 lovar de att granska utfallet med lupp. Visar sig kommunerna vara för snåla, kommer uppsägningsklausulen att utlösas utan pardon, försäkrar båda lärarbasarna.

• LÄS OCKSÅ: Tar kampen mot bemanningsbolagen

Trots stämsången var tonarterna ändå något olika i går. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén lyfte fram att lärarna får 40 procent mer än alla andra i år och hävdade att första steget har tagits mot en tydlig uppvärdering av läraryrket. Kollegan Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, medgav däremot att beslutet var svårt att fatta och tyckte att det varken finns vinnare eller förlorare. Många medlemmar som ville gå ut i konflikt kommer att bli besvikna, trodde hon, men sade att hon är beredd att stå för beslutet.

Sex av femton ledamöter i LR:s förbundsstyrelse röstade nej till budet och en svekdebatt kan säkert blossa upp. Förväntningarna i lärarkåren är höga, sedan facken gått ut hårt och krävt ett första steg mot 10 000 kronor mer i månaden.

Avtalet är kontroversiellt också sett ur arbetsgivarnas synpunkt. För första gången spräcks industrins märke med årets löneökningar. Ingela Gardner Sundström på SKL motiverar det med att lärarna lokalt under de senaste åren har fått mindre än andra grupper i kommunerna. ”Därför har det varit viktigt att göra en markering. Vi måste visa att vi är beredda att betala mera för att säkra kvaliteten i skolan och få kompetenta lärare”, säger hon till SvD Näringsliv.

Men det är långt ifrån bara lärarna som har krävt mer än andra i år. Risken att avtalet ökar trycket på att fler ska få löneökningar över märket nästa gång är uppenbar. Då kan hela lönebildningen, som varit stabil ända sedan Industriavtalet slöts på 1990-talet, komma i gungning.

Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbunds ordförande, trodde att många av hennes medlemmar skulle bli besvikna över beslutet att inte gå ut i konflikt. Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, lyfte i stället fram att lärarna får 40 procent mer än alla andra i årets förhandlingar.