Aleklett är professor på Uppsala Hydrocarbon Depletion Study Group och ordförande för Association for Study of Peak Oil.
-Större delen av bensinpriset är skatt, och den ligger ju fix. Det är därför bara en tredjedel som är reglerat utav oljepriset. Så även om den delen blir lite dyrare så händer inte så mycket med bensinpriset, säger han.
Bensinpriset består av tre skatter: energiskatt, koldioxidskatt samt moms. Summan av energi- och koldioxidskatten har sedan 2002 vuxit med 10 procent, från 462 till 529 öre per liter. Den senaste ändringen trädde i kraft 1 januari i år. Höjningarna slår med full effekt på pumpriset.
Att oljepriset skjuter i höjden är dock inget som får omedelbara återverkningar på bensinpriset. Förhållandet mellan kronan och dollarn är en viktig mekanism som i nuläget filtrerar bort en stor del av prisökningen.
-Oljepriset är ju satt i dollar, och vi betalar bensinen i kronor. Går dollarn ned och oljepriset upp så blir summan konstant. Realpriset på olja har inte gått upp på samma sätt som dollarn, säger Kjell Aleklett.
I början av 2002 kostade en dollar strax över 10 kronor, medan oljan handlades för drygt 20 dollar per fat. Att det nominella oljepriset idag är runt fyra gånger högre kompenseras till viss del av att dollarn är nästan hälften så dyr. Under samma period har bensinpriset gått upp med drygt 20 procent, från strax under 10 till närmare 12 kronor per liter.
Kjell Aleklett menar att ingenting egentligen talar för lägre oljepriser.
-De senaste tre åren har vi haft en konstant produktion lite under 85 miljoner fat om dagen när man räknar in alla typer utav olja. Under samma period har vi haft en våldsam ökning i efterfrågan från Asien, och man kan inte producera så mycket man skulle behöva för att ha ett lägre pris, säger han till E24.
Effekten på bensinpriset blir nog begränsad, menar han.
-Politikerna kan nog orsaka större problem för bilisterna än oljebolagen, fortsätter Aleklett och hänvisar bland annat till klimatberedningens diskussioner om en skattehöjning med 70 öre per liter.
En sådan skulle oavkortat hamna ovanpå gällande pumppriser. Samtidigt vankas den amerikanska ”körsäsongen” som på kort sikt kan driva upp oljepriserna på marginalen.
