Första juni 2010 låg svensk reporänta fortfarande på en så kallad krisnivå. I nästan ett år hade Riksbanken hållit styrräntan på rekordlåga 0,25, allt för att förhindra att den finansiella krisen totalt skulle lamslå handlingskraften hos det svenska folket och företagen. Men en månad senare började den svenska centralbanken att väntat höja räntenivån, som nu ett knappt halvår senare nått upp till 1 procent, alltså 75 punkter högre.
Höjer sina räntor gör också de svenska bolåneinstituten och bankerna, dock med betydligt mycket mer. Enligt E24:s genomgång med hjälp av jämförelsesajten Compricer har instituten sedan i juni höjt sina tremånadersräntor med i snitt 115 punkter, eller 40 punkter mer än Riksbanken. Se listan nedan.
Men enligt Finansinspektionen är det inte självklart att bankerna tar bättre betalt för sina produkter.
– Hade ökningen var dubbelt eller tre gånger så stor, då hade det det varit ett uppenbart tecken på att konkurrensen inte fungerade på den svenska bolånemarknaden, men där är vi inte idag, säger Lars Frisell, chefekonom på Finansinspektionen.
Att jämföra boränteökningarna med hur mycket reporäntan höjts var ett lämpligt verktyg för några år sedan, men inte längre, påpekar han.
– Under krisen har skillnaden mellan reporäntan och bankernas upplåningskostnader blivit mycket större, säger Lars Frisell.
Vad som hänt under hösten är att det blivit dyrare för svenska banker att låna pengar i utländsk valuta, till följd av oron på den internationella marknaden. Och något som Finansinspektionen ser som positivt är hur bankerna väljer att i högre grad finansiera sina korta bolån med längre lån, något som också det bidrar till högre lånekostnader för slutkunden.
– Vi vill inte ha otillbörligt höga boräntor, men för att undvika framtida kriser så är det bra att bankerna förlänger sin finansiering.
– Min syn är att bolånemarknaden är väl fungerande och det finns andra länder, som till exempel Storbritannien, där fallet av stora aktörer har gjort att marginalökningarna blivit flera procentenheter. Där är vi inte, säger Lars Frisell.
Däremot kunde gärna bankerna vara mer öppna med vad de tjänar på sina bolån inför kunderna, påpekar han. Idag är SEB enda bank som öppet, löpande redovisar sina kostnader för bolånen. Enligt dagens nivåer innebär det att banken har ett marginalpåslag på 84 punkter för sin tremånadersränta.
– Det är bra att SEB är så transparenta och det vore bra om de andra bankerna följde efter. I slutändan ska ju bolånekunden ha många aktörer att välja på för att konkurrensen ska fungera, säger Lars Frisell.
Så mycket har bankerna höjt tremånadersräntan sedan första juni i år, till den sjunde december.
1 juni 2010 | 7 december 2010 | |
Riksbanken, reporäntan | 0,25 | 1,0 |
Handelsbanken | 1,88 | 2,95 |
Länsförsäkringar | 1,78 | 2,98 |
Nordea | 1,8 | 3,0 |
Nordnet | 1,88 | 2,88 |
SBAB | 1,88 | 2,98 |
SEB | 1,8 | 3,04 |
Skandiabanken | 1,53 | 3,04 |
Swedbank | 1,78 | 2,97 |
Källa: Compricer.se
