Jan Carlzon har sagt att när han för många år sedan kom som ny vd till flygbolaget SAS så hade man ett bakvänt sätt att räkna ut hur mycket flygbiljetten skulle kosta: man räknade ihop sina kostnader och kom sedan fram till vad biljettpriset skulle vara. I skydd av monopolet kunde man göra så.
LÄS MER: ”Norwegian övertrumfar SAS”
Idag är SAS hårt pressat av konkurrens.
Biljettpriset styrs av hur mycket kunden vill betala, en flygstol är bara en flygstol och mervärdet av att flyga med just SAS är ytterst begränsat.
Flygbolaget måste alltså anpassa sina kostnader och man kan konstatera att det går sådär, SAS har de senaste åren staplat förlustkvartalen på varandra.
Man kan tänka sig hur SAS nuvarande vd Rickard Gustafson med förundran följer de svenska bankernas hantering av de ökade kostnader som dyrare upplåning ger.
Samtliga banker höjer helt enkelt kundernas räntor och förklarar att man är tvingade till det eftersom det har blivit dyrare för dem att låna. Precis som under det gamla flygmonopolets dagar räknar man ut sina kostnader och höjer räntorna därefter.
LÄS MER: ”Ryanairs vd: SAS är i uppenbar kris”
LÄS MER: ”SAS-veteran vill sätta varumärket i centrum”
Flygbolagen har minst lika goda argument för varför biljettpriserna borde höjas men SAS kan bara drömma om att få kunderna att acceptera prishöjningar med motiveringen att ”vi kompenserar oss bara för högre kostnader”.
Skillnaden mellan de båda branscherna är nivån på konkurrensen; ingen större aktör inom exempelvis bolån eller inlåning är intresserad av att på allvar konkurrera med pris.
Här spelar bankernas orimligt höga vinstmål en viktig roll. Hög lönsamhet är en självklarhet för bankerna men lönsamheten bygger i första hand inte på att man med hjälp av stark produktutveckling lyckas ge kunderna ett mervärde – produkterna är snarlika - utan på att ett fåtal aktörer dominerar marknaden och att kunderna är trögrörliga.
Under de för bankerna mycket svåra åren 2008 och 2009 lanserades en både nationella och internationella stödprogram för att lindra krisen men effekten på de svenska bankernas vinster var begränsad
Under det värsta krisåret i modern tid för det internationella banksystemet - 2009 - tjänade Nordea närmare 30 miljarder kronor före skatt. Swedbank, som var mycket illa ute, gjorde visserligen en förlust på 9,4 miljarder men lastbilstillverkaren Volvos förlust under 2009 var mer än dubbelt så stor som Swedbanks.
Michael Wolf, vd för Swedbank, fick efter den senaste kvartalsrapporten frågan från nyhetskanalen CNBC om banken påverkades av konkurrensen från nischbanker som erbjuder höga sparräntor. Han svarade: ”Volymerna är inte så stora och vi känner inte att vi behöver möta de här förändringarna i marknaden… Vi har en bra kundbas för inlåning och vi tappar inte något av den basen”.
Michael Wolf räknar med att Swedbanks kunder även i fortsättningen kommer att vara banken lojala trots att den ger sämre villkor än flera av konkurrenterna.
Samma inställning hade en gång i tiden även SAS vd.
LÄS MER: ”SAS-Janne imponerar fortfarande”
